Klimatkrisen, flyktingkrisen och pandemier är bara tre av de globala utmaningar vars konsekvenser riskerar att ha samhällsomvälvande implikationer även här i Sverige. Kriserna har ännu inte visat hela ansiktet, men vi kan redan skymta dess förödelse. I Sverige har årets torka slagit hårt mot bönder vars åkrar genererat svaga skördar och i Nordamerika härjar enorma skogsbränder. På Medelhavet förliser otaliga båtar till priset av oräkneliga människoliv. WHO varnar för riskerna med otillräckliga satsningar på globala sjukvårdsinsatser - för att inte riskera nya världsomvälvande pandemier. Utmaningarna listade ovan är allvarliga, och lösningarna globala. Vår framtid vilar på hur vi tar oss an dessa utmaningar. Således bör vår etik förbinda oss till att göra vad vi kan i dag. Regeringens nedskärningar i biståndet gör motsatsen.
När Tidöavtalet presenterades var nedskärningarna i biståndet en av de punkter som väckte störst debatt. Omprioriteringen bröt den tidigare väletablerade blocköverskridande överenskommelsen om att svensk utrikespolitik förs med konsensus. Många inom utvecklingssektorn uttryckte sitt starka missnöje. Anställda varnar för hur tilliten mellan SIDA och dess partners allvarligt skadas. Följaktligen försämras möjligheterna att möta dagens utmaningar.
Mörkret som spridas i Västafrika efter att FN-insatsen sparkats ut av den styrande militärjuntan i Mali dukar bordet för radikala islamister att stärka sitt grepp om landet. Påföljderna av det katastrofala säkerhetsläget riskerar att spridas över kontinenten och driva migranter norrut mot Europa. Geopolitiska spänningar, vars ursprung ofta kan härledas till effekterna av klimatförändringarna eller andra faktorer som bistånd motverkar, riskerar därmed inte enbart nytt och förlängt väpnat våld utan även en ny migrationskris på Medelhavet. Svenskt bistånd kan självklart inte stoppa utvecklingen på egen hand, men varje krona gör skillnad.
WHO varnar för att allt fler pandemier kommer slå mot världen, likt Covid-19, till följd av klimatförändringarna. Forskare varnar för att antalet globala pandemier kan öka med 300% under de kommande årtiondet. Samtidigt konstaterar det multinationella konsultbolaget McKinsey att den risken dramatiskt kan minska genom satsningar om fem dollar per individ. En avsevärt mycket lägre kostnad än det pris världen betalade för Covid-19-pandemin, som uppskattas ha landat på närmare 10% av 2019 års globala BNP.
Regeringens utrikespolitiska omläggning är kortsiktig och motsägelsefull. Kriserna som beskrivs ovan har, och kommer att fortsätta, prägla Sverige. En utrikespolitik vars utsikt endast sträcker sig över Östersjön är en felprioriterad och kortsiktig sådan.