Ledare: S och M överger Nyköpings små vägar

Att dra ned på stödet till kommunens små vägar är att strunta landsbygdernas utveckling och livskraft. Och alla som bor där och vårdar dessa vägar. Men det är vad Nyköpings politiska ledning nu gör.

Det finmaskiga vägnätet, alla dessa mil av grus, är viktigare än vi tror. De bidrar till att utveckla livet bortom de större tätorterna. Det är vägen till badplatsen. Det är den slingrande grusvägen förbi hagar och fält, åkrar och skog. Till någons hem, någons företag, till svampställen, fiskevatten och vandringslandskap. 

Det är Sverige. 

Ett försvagat vägnät vinner ingen på.

Foto: CHRISTER GUSTAVSSON

Många partier talar väl om landsbygderna i valtider. Å så fint det låter. Men det är vad de sedan gör som räknas. 

Budskapet från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Nyköping är att Socialdemokraterna och Moderaterna dumsnålar på det finmaskiga vägnätet. I sak plockar S+M bort 850 000 kronor från stödet till de små vägarna och i stället kommer ett tätortsstöd för färre enskilda vägar på cirka 250 000 kronor. För att de tycker det är svårt att ha koll på det nuvarande stödet.

Det är ambitionsnivå, det...

Långa sträckor berörs, på Tunabergshalvön, utanför Vrena, Tystberga och Aspa. Stödet borde höjas, inte tas bort. Även om det också kommer pengar från staten. Summan av båda stöden är bra för Sverige och kommunens invånare. Vägföreningarna gör en viktig samhällsinsats. Det är invånarna på landet själva som gör jobbet. De fixar fordon, grävjobb, skrapning och gruslass. De förväntar sig inte att någon annan ska komma farande för att fixa vägen. 

Här är alla vägarna som drabbas.

Foto: Karta från Nyköpings kommun

I Sverige är det staten som har det allra längsta vägnätet, därefter kommer de enskilda vägarna. Det är en mängd små föreningar, där privatpersoner tar ett stort ansvar. Det säkrar ett funktionellt transportnät på 7400 mil. 

Det är inte småpotatis. Om man ser hela landet, inte bara den asfalterade staden. 

En stor del av stödet till dessa vägföreningar eller väghållare kommer alltså från staten, via Trafikverket. Medlemmar i vägsamfälligheter betalar också en avgift ur egen ficka. Men varenda kommun mår av att ha välhållna mindre vägar som når så många platser som möjligt. Därför är det vettigt att kommunen är med på vagnen. 

I det stora hela är det små kostnader för stora nyttor. Det är dumsnålt att spara där.

Det är få enskilda vägar runt stadshuset, men de gör stor samhällsnytta ändå.

Foto: Olof Jonmyren

Det gäller att tänka hela vägen, fullt ut. En ihärdig och hög inflation har gjort det mesta mycket dyrare. Vi har dessutom ett föränderligt klimat som ökar bördorna. Inte minst så här i vintertider, då det ömsom fryser, ömsom tinar. 

Det påverkar överallt, inte bara vägen till och från stan.