Att Sverige har problem med överföringskapacitet mellan det produktionsstarka nord och konsumtionslystna syd är en del av den energipolitiska debatten, vilket diskuterades bland annat i lördagens ledare.
En annan lika intressant fråga är hur mycket energi som behöver produceras i Sverige – och i så fall med vilka energikällor. I helgen blev det en jättedebatt i sociala medier efter ett SVT-inslag om hur pressen på energiförbrukningen kan minska genom att exempelvis avstå från att dammsuga just när andra måste använda mycket el. Ta det för vad det är, ett exempel.
Debatten som följde var full av överdrifter och ödesmättade tongångar. Den kloke sållar därför lite.
Sverige har i dag en hyfsad energipolitisk överenskommelse. Både Moderaterna och Kristdemokraterna var länge med tillsammans med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet. M och KD var med för att det erbjöd en sansad ordning i en svår fråga. Mycken prestige har offrats och politiskt ledarskap brukats för att jämka mellan ytterlighetspositioner, framför allt om kärnkraftens vara eller inte vara.
Efter det att januariavtalet slöts såg M och KD partistrategisk logik i att högljutt lämna den breda överenskommelsen. Mer kärnkraft i energimixen var kraven. Trots att energiöverenskommelsen har utrymme också för kärnkraften. Det är till och med möjligt att bygga nya kärnkraftverk – om marknadskrafterna finner det bärkraftigt. Notera det där ordet, om.
I och med att en reaktor ifjol stängdes i Ringhals kom debattläget att bli mer laddat när vinterkylan nu drog in och elbehovet växte. Sverige ingår i den nordiska elbörsen, Nordpool. Där köps och säljs ideligen el, inom länder och mellan. När Sverige importerar el är risken att just den är mer fossilberoende än det mer inhemskt producerade. Kärnkraften utgår visserligen från en "ändlig" resurs, men har inte de mer direkta klimatpåverkande utsläpp som olja och kol dras med.
Ju mer fossilfri el som Sverige även kan exportera, vilket vi ofta gör, desto bättre för Europa som helhet. Men ingen vill producera överskott till höga investeringskostnader och låga snittpriser. Efterfrågan, marknadens behov bör alltså styra över tid. Det hållbara samhället kräver ett kontinuerligt energisparande, men även tillgång till mer av hållbart och helst mer förnyelsebart producerad el. Krävs det fler kärnkraftverk än i dag? Tja, om resursstarka marknadskrafter ser goda affärsmöjligheter så lär det ske, med långa, långa ledtider, annars inte. Samtidigt utvecklas andra energiformer, steg för steg.