Tänk lite längre än vad valkompassen visar

Med mindre än 100 dagar kvar till valet, en riksdag som är rörigare än någonsin och ännu otydliga samarbetsalternativ ter sig det politiska läget mer förvirrande än någonsin förr.

Många medier lanserar valkompasser som ska hjälpa väljare att hitta sitt parti, med nackdelen att viktiga värderingar kan komma i skymundan.

Många medier lanserar valkompasser som ska hjälpa väljare att hitta sitt parti, med nackdelen att viktiga värderingar kan komma i skymundan.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2022-06-11 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Sakfrågor som tenderar att väga tungt blir mindre viktiga när regeringsfrågan väger tyngre och partier oftare än förr byter åsikt. Att locka väljare kommer vara avgörande för ett flertal partier för att nå såväl regeringsmakten som riksdagsspärren. Trots det framstår det politiska landskapet som något förenklat när de stora tidningarna lanserar sina valkompasser.

Svenska väljare har blivit mer rörliga. Det är allt färre som slentrianröstar och fler tenderar att flytta sina sympatier såväl mellan val som på den faktiska valdagen. Rörligheten skapar en osäkerhet för de politiska partierna som i ännu lägre utsträckning än förr kan räkna med säkra väljare. Under valet 2018 var det rekordmånga svenskar som bytte parti och inför höstens val gäller det att övertyga väljarna med en alltmer ombytlig politik.

 

För den som då inte längre röstar på samma parti av ren vana utan är benägen att ändra sig och förväntas lägga sin röst i ett politiskt landskap där även partierna kan vända på en femöring blir en valkompass ett viktigt verktyg. Tidningarnas valkompasser ger väljaren, genom att svara på 25–30 frågor, en indikation om vilka partier som ligger närmast. Den rörighet och det politiska spel som varit under nuvarande mandatperiod gör dock att politik och att välja parti handlar så mycket mer än att ta ställning i vanligt förekommande frågor.

När en väljare fattar sitt beslut finns det en mängd faktorer som vägs in, däribland förtroendet för partiet och dess ledare och inställningen i regeringsfrågan. Forskning har visat att sakfrågor är det viktigaste men när partiet, partiledarna och regeringsfrågan väger allt tyngre krävs det mer än 25 övergripande frågor för att välja. Ingens val avgörs på frågan om gårdsförsäljning och Nato-frågan är mer komplex än att ta ställning för eller emot. Men ingenstans fördjupas frågorna till att handla om den bredare aspekten av säkerhetspolitiken och hur politikerna ställer sig till den globala livsmedelskris vi står inför.

 

Vi lever i en tid där Gift vid första ögonkastet dominerar den populärkulturella diskussionen. Men demokratin är aldrig en perfekt match där experter kan räkna ut vad man borde rösta på. Det handlar om värderingar, förtroende, känslor och drömmar. Lika mycket handlar det om att lita på företrädarna bakom politiken och att ställa sig bakom idéer och visioner. Som medborgare och väljare lägger man sina skattepengar, mormors omvårdnad och barnens skola i någon annans hand. Demokratin ska inte bli svårare och mer otillgänglig men den får inte vara banal. 

I Gift vid första ögonkastet gifter man sig direkt, och finalen utspelar sig på ett sätt redan i första avsnittet. Politik är inte snabbt utan är mer som Big Brother – tar lång tid, är ofta långtråkigt och ingenting är direkt enkelt. Ska väljarkompassen fungera som ett demokratiskt verktyg borde de hjälpa väljaren att tröska igenom frågor även av den svårare typen.