Teoretiska krav fÄr inte knÀcka praktisk kompetens

De svenska skolresultaten Àr stÀndigt omdebatterade, men en del av förklaringen till dem kan lÀgga i att skolan blir alltmer teoretiskt fokuserad, till ett pris för eleverna.

Skolan fÄr inte bli sÄ teoretiskt kravfokuserad att förmÄgor inom mer praktiska Àmnen slÄs ut.

Skolan fÄr inte bli sÄ teoretiskt kravfokuserad att förmÄgor inom mer praktiska Àmnen slÄs ut.

Foto: Anders Wiklund/TT

Ledare2021-05-07 05:03
Detta Àr en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.

De svenska skolresultaten Àr en kÀnslig frÄga som engagerar alla partier. Inte sÀllan anvÀnds Sveriges resultat i den sÄ kallade PISA-undersökningen som underlag i debatten. DÀrför har kontroversen kring den senaste mÀtningens resultat, dÀr Riksrevisionen kritiserade Skolverket för att ha uteslutit mÄnga elever frÄn PISA-mÀtningen utan att presentera tydliga grunder till varför, varit en het frÄga senaste veckan.

Bakom konflikten finns dock en bredare diskussion om vĂ„rt skolsystems utformning och vart det Ă€r pĂ„ vĂ€g. Den svenska skolan har under Ă„ren pendlat i frĂ„gan om högskolebehörighet, om vilka program pĂ„ gymnasiet som ska ge elever rĂ€tt behörighet för att lĂ€sa vidare pĂ„ universitet och inte. I dag Ă€r stora delar av gymnasiet högskoleförberedande, samtidigt som en avslutad gymnasieutbildning har ett sĂ„ pass viktigt symbolvĂ€rde att det Ă€r svĂ„rt att ta sig vidare i livet och fĂ„ jobb om man inte har en sĂ„dan. Att gĂ„ ut gymnasiet Ă€r dĂ€rmed i praktiken ett krav pĂ„ dagens unga. Även den som vĂ€ljer en mer praktisk gymnasielinje har i dag ett stort teoretiskt inslag i sina studier.

Ett antal forskare inom Ă€mnen som pedagogik och barn- och ungdomspsykiatri skriver om detta pĂ„ Svenska Dagbladets debattsida (5/5) och konstaterar dĂ€r att ”dagens lĂ€roplan Ă€r mer krĂ€vande Ă€n nĂ„gonsin” nĂ€r det gĂ€ller elever förmĂ„ga att planera och organisera sitt arbete teoretiskt. Även för att fĂ„ godkĂ€nt betyg i ett Ă€mne som bild behöver man i dag exempelvis ”tolka historiska bilder och föra underbyggda resonemang med kopplingar till andra verk”. Hur mĂ„nga vanliga vuxna svenskar klarar det? 

Det finns grupper av unga som inte klarar av att nÄ fullstÀndiga gymnasiebetyg pÄ grund av detta. Problemen börjar lÄngt innan dess. Andelen unga som gÄtt ut Ärskurs nio utan behörighet för att komma in pÄ gymnasiet Àr i dag 15 procent över hela landet. Det finns dock orter med betydligt större problem. I vÄrt eget lÀn ligger exempelvis siffran för VingÄker pÄ 40 procent för pojkar och 50 procent för flickor. Med tanke pÄ vikten av att klara en gymnasieutbildning Àr det skrÀmmande resultat.

Forskarna konstaterar i sin debattartikel att drygt 10 procent av alla elever ligger i den nedre delen av normalfördelningen av kognitiv förmĂ„ga, och att dessa, Ă€ven om de fĂ„r omfattande stöd, har svĂ„rt att klara av dagens teoretiskt fixerade skola. Dessa elever kan ha en rad andra förmĂ„gor och kompetenser, som att bli skickliga pĂ„ ett hantverk eller ha en hög arbetsförmĂ„ga, men det Ă€r egenskaper som tillskrivs allt mindre vĂ€rde i dagens utbildningssystem. Trots att det mycket vĂ€l kan vara efterfrĂ„gat pĂ„ arbetsmarknaden. 

En duktig snickare har vĂ€ldigt goda chanser till bra jobb, och bristen pĂ„ slaktare Ă€r stor i Sverige, men för att dagens unga ska kunna hitta till dessa jobb fĂ„r inte skolan stoppa dem pĂ„ vĂ€gen och köra fast dem i systemet, bara för att de har svĂ„rt att göra teoretiska resonemang om konst pĂ„ bildlektionen. 

Vi bör ta varningar som denna frÄn dessa forskare pÄ allvar. Dagens skola fÄr inte bli för exkluderande i sin iver att vÀrdesÀtta teoretiska kunskaper. Vi Àr olika som mÀnniskor och dessa olika egenskaper förtjÀnar alla att vÀrdesÀttas, Àven i vÄrt utbildningssystem.