De svenska skolresultaten Àr en kÀnslig frÄga som engagerar alla partier. Inte sÀllan anvÀnds Sveriges resultat i den sÄ kallade PISA-undersökningen som underlag i debatten. DÀrför har kontroversen kring den senaste mÀtningens resultat, dÀr Riksrevisionen kritiserade Skolverket för att ha uteslutit mÄnga elever frÄn PISA-mÀtningen utan att presentera tydliga grunder till varför, varit en het frÄga senaste veckan.
Bakom konflikten finns dock en bredare diskussion om vĂ„rt skolsystems utformning och vart det Ă€r pĂ„ vĂ€g. Den svenska skolan har under Ă„ren pendlat i frĂ„gan om högskolebehörighet, om vilka program pĂ„ gymnasiet som ska ge elever rĂ€tt behörighet för att lĂ€sa vidare pĂ„ universitet och inte. I dag Ă€r stora delar av gymnasiet högskoleförberedande, samtidigt som en avslutad gymnasieutbildning har ett sĂ„ pass viktigt symbolvĂ€rde att det Ă€r svĂ„rt att ta sig vidare i livet och fĂ„ jobb om man inte har en sĂ„dan. Att gĂ„ ut gymnasiet Ă€r dĂ€rmed i praktiken ett krav pĂ„ dagens unga. Ăven den som vĂ€ljer en mer praktisk gymnasielinje har i dag ett stort teoretiskt inslag i sina studier.
Ett antal forskare inom Ă€mnen som pedagogik och barn- och ungdomspsykiatri skriver om detta pĂ„ Svenska Dagbladets debattsida (5/5) och konstaterar dĂ€r att âdagens lĂ€roplan Ă€r mer krĂ€vande Ă€n nĂ„gonsinâ nĂ€r det gĂ€ller elever förmĂ„ga att planera och organisera sitt arbete teoretiskt. Ăven för att fĂ„ godkĂ€nt betyg i ett Ă€mne som bild behöver man i dag exempelvis âtolka historiska bilder och föra underbyggda resonemang med kopplingar till andra verkâ. Hur mĂ„nga vanliga vuxna svenskar klarar det?
Det finns grupper av unga som inte klarar av att nÄ fullstÀndiga gymnasiebetyg pÄ grund av detta. Problemen börjar lÄngt innan dess. Andelen unga som gÄtt ut Ärskurs nio utan behörighet för att komma in pÄ gymnasiet Àr i dag 15 procent över hela landet. Det finns dock orter med betydligt större problem. I vÄrt eget lÀn ligger exempelvis siffran för VingÄker pÄ 40 procent för pojkar och 50 procent för flickor. Med tanke pÄ vikten av att klara en gymnasieutbildning Àr det skrÀmmande resultat.
Forskarna konstaterar i sin debattartikel att drygt 10 procent av alla elever ligger i den nedre delen av normalfördelningen av kognitiv förmÄga, och att dessa, Àven om de fÄr omfattande stöd, har svÄrt att klara av dagens teoretiskt fixerade skola. Dessa elever kan ha en rad andra förmÄgor och kompetenser, som att bli skickliga pÄ ett hantverk eller ha en hög arbetsförmÄga, men det Àr egenskaper som tillskrivs allt mindre vÀrde i dagens utbildningssystem. Trots att det mycket vÀl kan vara efterfrÄgat pÄ arbetsmarknaden.
En duktig snickare har vÀldigt goda chanser till bra jobb, och bristen pÄ slaktare Àr stor i Sverige, men för att dagens unga ska kunna hitta till dessa jobb fÄr inte skolan stoppa dem pÄ vÀgen och köra fast dem i systemet, bara för att de har svÄrt att göra teoretiska resonemang om konst pÄ bildlektionen.
Vi bör ta varningar som denna frÄn dessa forskare pÄ allvar. Dagens skola fÄr inte bli för exkluderande i sin iver att vÀrdesÀtta teoretiska kunskaper. Vi Àr olika som mÀnniskor och dessa olika egenskaper förtjÀnar alla att vÀrdesÀttas, Àven i vÄrt utbildningssystem.