När SVT/Novus på måndagen började med sina dagliga opinionsmätningar, blev det med ett tydligt skifte i storlek mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna. SD gick upp och M föll ned, och i den mätningen skilde det 3,7 procentenheter till SD:s fördel (22/8). Den tendensen hade vi så långt inte sett i exempelvis SvD/Sifos dagliga mätningar. Men även där passerade SD M i måndagsmätningen, men marginalerna är små.

Mätningar är indikationer, inte givna sanningar. Men upprepade indikationer kan vara jobbiga nog för ett partis självförtroende. För Moderaterna är det just nu bistert.

Det värsta som kan hända ett parti är att åka ur riksdagen. Miljöpartiet och Liberalerna har precis kravlat sig över spärren i mätningarna. Varken Kristdemokraterna eller Centerpartiet kan stå nöjda i läget som är. Det är idogt grovarbete i tung terräng som gäller fram till valdagen.

För det parti som uttalat söker statsministerposten handlar det krasst sagt om att vara största eller näst största parti. Möjligen kan det med en supertajt relation till ett underliggande stödparti räcka (typ M+KD) med att vara näst störst inom en lösare konstellation. Men den positionen skulle vara ytterst bräcklig. I ett instabilt läge är det få partier som i slutänden vill eller kan agera självuppoffrande, med undantag för ett läge med en mycket svår nationell kris. 

Januariavtalet gav bra betalt 2018 för Centerpartiet och Liberalerna. Socialdemokraterna kunde som riksdagens största parti betala marknadspris plus dricks för få behålla statsministerposten. Likväl höll det inte hela vägen.

Den som vill regera Sverige efter valet 2022 behöver först av allt säkra stöd nog att ta sig igenom en statsministeromröstning. Vid sidan av valresultatets kalla fakta, kommer både inbördes storlek och samarbetsklimat att påverka slutpriset för makten.

Den här texten har uppdaterats jämfört med versionen i papperstidningen med senaste Sifomätningen (22/8)