Tidigare generationer av värnpliktiga bör "Bydénas"

Försvarsmakten bör vända sig till äldre, redan värnpliktsutbildade generationer för att hitta lämpliga hemvärnssoldater.

Ledare 9 mars 2022 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Till följd av Rysslands invasion av Ukraina och det intensifierade säkerhetspolitiska läget i Europa har utrikespolitik blivit hyperaktuellt. I hushållen runt om i Sverige diskuteras nu medlemskap i NATO och upprustning av försvaret friskt, men det utrikespolitiska engagemanget har inte stannat vid köksbordet. Det svenska folket har den senaste tiden uppvisat en stor vilja att komma samman och hjälpa till. Privatpersoner, företag, föreningsliv och rikspolitiker har förenats i arbetet med att visa stöd och solidaritet med det ukrainska folket, i form av demonstrationer, insamlingar och donationer. Den ukrainska flaggan vajar vid såväl stadshus som på privatpersoners profilbilder på Facebook. 

 

I orostider tenderar försvarsviljan och således ansökningar till hemvärnet att öka och Ukrainakrisen är inget undantag. Hemvärnsbataljoner runtom i Sverige, inklusive Sörmlandsgruppen, vittnar om det största söktrycket på väldigt länge. Det rör sig om uppemot 10 000 stycken sökande, vilket kan jämföras med det normala 5 000 sökande per år samt det befintliga antalet frivilliga som ligger på 20 300. Försvarsmakten har fått anställa extra personal för att kunna behandla det stora antalet ansökningar som kommit in hittills i år. 

Hemvärnet utgör en del av Försvarsmakten där tjänstgöring sker på frivillig basis. Den större delen tjänstgörande har genomfört värnplikt eller militär grundutbildning, medan flertalet specialistbefattningar inte ställer krav på någon militär bakgrund. Göran Karlsson, chef på Gotlandsbataljonen, uppger i en intervju med Sveriges Radio att 60 procent av de sökande inte har genomgått militär grundutbildning och efterfrågar därför att militärt utbildade personer söker sig till hemvärnet.

 

I tider av säkerhetspolitiska oroligheter och växande hot mot Sverige är det av stor betydelse att det svenska försvaret omgående rustar upp. Detta underlättas inte av ett underfinansierat totalförsvarsbeslut från år 2020. Ett sätt för Försvarsmakten att lyckas med en effektiv upprustning på kort tid är att nyttja förmågorna som finns bland äldre generationers värnpliktiga.

Försvarsmakten uppskattar att det år 1980 utbildades drygt 50 000 värnpliktiga soldater i Sverige. 1986 låg antalet värnpliktiga på 46 000 personer för att sedan sjunka till drygt 41 000 personer år 1990. Även om inga exakta siffror för varje årskull finns, kan det antas att antalet värnpliktiga har minskat någorlunda linjärt under decenniet. Det kan genom en enkel beräkning konstateras att det finns ungefär en halv miljon personer med militär utbildning i Sverige i enbart spannet 50–60 år. 

 

Försvarsmakten borde fånga upp dessa personer och se till att de aktivt tillfrågas om att ingå i hemvärnets frivilliga. De behöver "Bydénas" – ett begrepp som i folkmun innebär att något tillhörandes Försvarsmakten med enkla medel tas i bruk igen. Försvarsmakten kan rusta och öka sin militära bemanning, utan några större ekonomiska anslag, genom att ta tillvara på denna dolda försvarsreserv.


 
 
 
 
 
 
Kriget i Ukraina

Estland köper Himars för två miljarder

Estland
Estland köper Himars för två miljarder

Banksy-verk intakt efter stöld i Ukraina

Konst
Banksy-verk intakt efter stöld i Ukraina
Visa fler
Ämnen du kan följa