Näringslivscheferna i Sörmland skickade nyligen brev till regeringen om att läget för många lokala företag börjar bli ”bortom akut”, de lider när stöden uteblir (SN 31/3). Tyvärr fick de bara formaliteter till svar. Det har nu passerat ytterligare en påsk påverkad av pandemin. Det är en tuff tid för alla, men det börjar bli uppenbart att för landets företag är bilden splittrad.
Tidigt i pandemin var oron för ekonomin stor, men när regeringen summerade året i december 2020 kunde man se att den svenska ekonomin inte hade drabbats så hårt som vissa analytiker trodde. 2020 var inte på något sätt ett bra år för Sverige, men inte heller så dåligt som det kunnat vara.
Tillverkningsindustrin och delar av tjänstesektorn har klarat sig bra medan event, upplevelser, besöksnäring, hotell och restaurang haft en mycket hård tid. Att det i svensk lag är lättare att kontrollera sådant som serveringstillstånd på restauranger än exempelvis privata tillställningar har gjort att dessa sektorer också fått några av de hårdaste restriktionerna.
Det finns ganska lite som tyder på att det verkligen har gjort så stor skillnad för smittspridningen att alla serveringsställen har varit tvungna att stänga 20:30 i flera månader. Vad som däremot är uppenbart är att restauranger på grund av regeln missar en andra sittning av gäster – och därmed potentiellt sett hälften av alla sina intäkter. Som kompensation för detta har regeringen inrättat en rad stöd.
Därför är det så förödande att Sveriges kanske sämsta prestation i bemötandet av pandemin varit inom just handläggning och utbetalning av stödåtgärder till företag. Vi har redan sett flera exempel på hur den myndighet som tilldelades uppdraget att hantera företagsstöden under pandemin, Tillväxtverket, inte har varit mogen sin uppgift.
Det har rapporterats om lång handläggning, oklart regelverk och sena stöd som alla i sig kan vara förödande för den enskilda företagaren. Nu har dessutom Uppdrag Granskning på SVT (31/3) gjort ett nytt avslöjande. Myndigheten har inte följt lagen, den hade inte räknat på rätt sätt när det gäller den månad man ska ha som jämförelsemånad för att se hur mycket stöd ett visst företag har rätt till. I ett 60-tal fall som överklagats till Förvaltningsdomstolen har företag fått rätt mot Tillväxtverket. Trots det har myndigheten inte gått tillbaka och ändrat andra fall. Verket hävdar fortfarande att det har rätt, vilket kritiserats av ledande jurister.
Ytterligare ett problem är att Tillväxtverket skickat vidare alla överklaganden om uteblivna och försenade stöd till förvaltningsrätten, som bara på några dagar fått in 5 000 fall. Tillväxtverket har försökt att lassa över sina problem på någon annan och skapat kaos även där.
Bilden av en myndighet som inte klarar sitt uppdrag är tydlig. Frågan om stöd kan vara på liv och död för de företag som påverkas. Tillväxtverket har inte klarat av sin uppgift och håller nu i stället på att skapa ett juridiskt kaos av överklaganden och omprövningar. Svenska företag har lidit nog under pandemin. Att regeringen åtminstone kliver in och tar ansvar för Tillväxtverkets haveri är nu det minsta man kan begära.