Många unga drömmer om framgångar och att göra elitkarriär. Bli som idolerna. Men enligt Riksförbundets stadgar får det först förekomma elitinriktad idrott från 13-årsåldern.
Barn och unga rör sig för lite. Att uppmuntra till hälsosam motion och rörelseglädje är den enskilt viktigaste anledning till att idrotten årligen får stora statliga anslag. I bästa fall kan detta idrottande grundlägga hälsosamma vanor för resten av livet. Som en bonus bidrar det till gemenskap, vänskaper och mening.
Frågan är dock hur bra den svenska idrottsrörelsen är på att förverkliga det idealet. Ett av de främsta hoten mot detta är det som kallas tidig selektering. Den är en grym process, där vissa barn väljs ut och andra väljs bort i ung ålder. Förhoppningen är att om allt går vägen för de utvalda kan de elitsatsa, utveckla spetsförmågor. Bli stjärnor. Vinna OS-guld. Slå världsrekord.
Barn som tränarna anser ha särskild talang väljs ut, sätts i ett A-lag eller i en så kallad akademi. De erbjuds extra träningar och bättre tränare.
På vissa håll förekommer sådan urskiljning bland barnen redan i tioårsåldern. Det är att sätta vuxnas förväntningar och tävlingsinstinkt i första rummet, före barns möjligheter att utöva sport i en miljö där deltagande och glädje sätts före prestation.
På DN:s debattsida (17/12) varnar ett antal forskare för att tidigt urval dessutom inte är en garanti för framgång, att forskning tvärtom visar på att de flesta som blir framgångsrika idrottsstjärnor testat ett flertal sporter under barndomen och väljer huvudsport först senare. Dessutom kan det tränaren tror är talang lika gärna vara att barnet är tidigt i utvecklingen jämfört med sina jämnåriga. Den skillnaden växer bort med tiden.
Urvalet och prestationshetsen bidrar dessutom till att barns idrottande har blivit betydligt dyrare. Det riskerar att bli ännu ett hot mot många barns vana av rörelse och fysisk träning. En rapport om prisstegringen från Riksidrottsförbundet visar att antalet barn som deltar i extra träningar eller individuella pass har fördubblats mellan 2015 och 2023. Men har deras föräldrar råd att avstå? Extrapassen kan ju avgöra om barnet hamnar i A-laget eller inte?
Idrottsminister Jakob Forssmed (KD) har gett Riksidrottsförbundet i uppdrag redovisa sitt arbete mot tidig selektering (DN 18/12). Regeringen ska inte styra enskilda klubbars verksamhet, men låt det här bli en påminnelse om varför staten varje år betalar cirka två miljarder till idrottsrörelsen. Huvudsyftet är inte att få till elitsatsningar för några få, utan det handlar om rörelseglädje för alla unga.