Trosa kommun kan och förstår företagsklimat. Årets stora rankning bekräftar detta återigen. Politiker och förvaltning har under lång tid jobbat hårt för att vara där för företag och företagare, fokuserat på deras behov i mötet med offentlig myndighetsutövning, med alla regler och strukturer. Arbetet tar tid att få effekt av och kräver kraft att hålla uppe. Därför är Trosas återkommande topp tio-placeringar i landet imponerande.
Vad är då ett bra företagsklimat? Kan det finnas annat värdefullt än just det som Svenskt Näringslivs undersökning mäter? Säkert, men i detta finns mycket matnyttigt att ta in för den kommun som är villig att lyssna och förändra.
Årets mätning kan ha pandemi-effekter. Traditionella mötesmönster och andra träffar med företagare har påverkats. Vi har haft att göra med ett mer stängt samhälle än det vi är vana vid. Några frågor har fasats ut ur mätningen, medias attityder till företagande på orten bland annat, men kärnfrågorna finns kvar.
Gnesta backar något från 56:e till 82:a plats men är kvar bland landets 100 främsta kommuner, med marginal. Mer bekymrande är det för Nyköping (185) och Oxelösund (213), att sladda sist av Sörmlandskommunerna i en sådan här mätning är svagt.
Förutsättningarna att göra ett bra jobb för företagandet är bättre än vad mätningen visar. I stället för att deppa ihop gäller att fokusera på sådant som kan bli bättre. I Oxelösund är tjänstemännens attityder till företagande samt konkurrens från kommunen klart sänkande faktorer. I Nyköping, som nyligen höll sin stora mötesdag med företagarna och har fått flera tunga nyetableringar, är de svaga siffrorna för service och bemötande samt kommunens upphandling – kanhända som följd av Mathem-debatten – värda att bearbeta extra.