Sverige står inför en omställning och återuppbyggnad av totalförsvaret vilket bland annat innebär att tusentals människor ska anställas. Det handlar om soldater, ekonomer, chaufförer, kockar, administratörer, rekryterare och många fler yrkesgrupper som i framtiden kommer bidra till att stärka svensk beredskap inom olika områden.
Till skillnad från förr, när det militära förknippades med maskulinitet och machokultur har fler och fler kvinnor börjat söka sig till Försvarsmakten. Visserligen är det fortsatt fler män än kvinnor som är anställda av försvaret. Enbart cirka 22 procent av de anställda är kvinnor, alldeles för få enligt de flesta.
För att råda bot på den skeva könsfördelningen har Försvarsmakten genom åren arbetat ihärdigt för att fler kvinnor ska vilja bli en del av organisationen. Under 2019 lanserades exempelvis kampanjen ”Kom som du är” för att locka fler unga kvinnor att ta värvning. Kampanjen syftade till att krossa fördomar och stereotypiska bilder om hur man ska vara i Försvarsmakten. En i grunden god och viktig idé.
Tanken att komma som man är ett viktigt löfte till dagens och framtidens talanger att din könstillhörighet inte spelar någon roll för din yrkesbana. Oavsett om du är kvinna eller man, kan du bli en del av det svenska försvaret.
Men det finns fortfarande ett område där könet spelar roll: uniformerna. För trots de ambitiösa jämställdhetsmålen spelar könet fortsatt en svidande viktig roll i vardagen, mer specifikt när det kommer till de klädesplagg som är under uniformen, det vill säga underkläderna.
Kvinnor inom Försvarsmakten har under en lång tid berättat om problemen med Försvarsmaktens underkläder. Trosor och BH:ar som skaver och lämnar blåmärken, skav och köttsår, för små storlekar och underliga skärningar som bland annat leder till att brösten inte får det stöd som en vettig BH ska ge. Under flera år har problemen med underkläderna förekommit och påtalats.
Det kan tyckas vara trivialt, men underklädernas passform ska inte underskattas. Föreställ dig själv att varje arbetsdag bära tung uniform och utrustning samtidigt som underkläderna sitter fel och till och med gör ont. Det är inte enbart en fråga om bekvämlighet; det handlar också om att säkerställa att alla har en värdig arbetsmiljö. Skavande arbetskläder som lämnar sår är knappast ett bevis för det.
Men det handlar inte heller bara om praktiska aspekter. Genom att tillhandahålla bekväma underkläder till våra kvinnliga soldater visar vi att kvinnors välbefinnande och komfort är lika viktiga som för de manliga kollegorna. Genom att ge alla tillgång till funktionella arbetskläder visar vi att vi ser alla oavsett kön som lika värdefulla medarbetare.
När vi talar om inkludering och mångfald inom Försvarsmakten, måste vi se till att alla oavsett kön får verka på lika villkor. De högt satta jämställdhetsidealen får gärna synas i policys och reklamkampanjer men värderingarna testas först när de sätts i praktiken, inte minst när en trosa eller sport-BH ska designas.
Jämställdhetsarbete ska ur dubbel bemärkelse inte skava. Om fler kvinnor ska bära uniform i framtiden behöver kläderna under kamouflaget vara bekväma.