"Om du inte ser någon framtidsmöjlighet, det är klart att gängen då blir mer attraktiva", säger Niels Paarup-Pedersen (C).
Skolan är en kombination av krav och pedagogisk uppmuntran. I varje fall är det nog så de flesta utgår från att det är. När betyget F, icke godkänt, infördes var det en skärpning av kraven på varje elev. Tanken var att den som var på väg att bli underkänd skulle öka sina egna ansträngningar för att klara sig.
Det tyckte också den här ledarsidan var en bra förändring. Det var inte så enkelt, därför finns det skäl att ompröva det som är.
Krav och förväntningar utifrån personliga förutsättningar, är ofta nyttigt. De flesta vill visa att man kan, när det känns möjligt. Men om viljan ersätts av uppgivenhet eller ointresse, då ebbar drivkrafterna ut.
I våras lämnade 17 900 ungdomar grundskolan utan att ha kvalificerat sig för gymnasiestudier. Det är cirka 15 procent av antalet elever som gick ut nian. Fler flickor än pojkar klarar behörighetskraven. Då görs ändå ofta extra insatser mot slutet av grundskoletiden för att just lyfta elever till godkänt. För att vara behörig till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk, samt ytterligare fem ämnen.
Den som är obehörig kan inte börja gymnasiet. Därför finns introduktionsprogram som över tid ska försöka lotsa eleven till en behörighet för ett yrkesprogram. Men om just de där studieämnena blir en alltför brant backe att ta sig upp för, ska det då vara kört? Är det rimligt att eleven då är diskvalificerad från en gymnasial yrkesutbildning?
Vad händer om dessa elever i stället får börja på ett faktiskt yrkesprogram direkt, vilket Centerpartiet vill ska gälla redan nästa höst. Underminerar det drivkrafterna att studera och göra sitt bästa? Eller ger man ytterligare några unga en vettig chans att inte se sig bortsorterade?
Ungefär 1 000 av de elever som inte klarar godkänt varje år bor i så kallat utsatta områden. Det är områden där missbruk, utanförskap och kriminalitet är ständigt närvarande sociala risker.
"Om du inte ser någon framtidsmöjlighet, det är klart att gängen då blir mer attraktiva", som Niels Paarup-Pedersen (C) säger till Ekot. Det tål att motverkas, även om det då också kräver en mjukare hantering av hårda krav.
Ett handfast yrkesprogram kan vara helt rätt även för den som har svårt med svenskan eller inte fixar godkänt i matematik. Det ökar i sin tur också möjligheterna att bli självförsörjande tidigt i vuxenlivet.
Skolminister Lotta Edholm (L) borde ha modet att bejaka mer av individuella lösningar för de ungdomar som har extra svårt att klara av läsämnena.
Skolminister Lotta Edholm (L) vill inte se det så. I sin kommentar till Ekot låtsas hon att förslaget om slopade behörighetskrav i ett trollslag ska tillföra all den kunskap som inte eleven klarat av att ta till sig. Det är inte grejen, läs innantill i förslaget.
Som liberal borde hon drivas av ett större mod att se till att unga tonåringar får andra, tredje och fjärde chanser att hitta rätt. Se nyttan med mer av individuella lösningar där alternativet är en återvändsgränd.
Tänk om fler får en bättre chans i livet, trots att det inte alltid är högskoleförberedande.