Det går alltid att diskutera om 16-åringar borde få påverka demokratiska val som väljare och inte bara som möjliga opinionsbildare. För den 17-åring som är politiskt intresserad och engagerad är förstås frustrerande att vara så nära, men så långt borta från, att få rösta. Samtidigt kommer alla åldersgränser att innebära någon form av orättvisa på marginalen, som vilken tid på året man är född. Den fyller 18 i april får rösta i höst, men den som fyller i november får vänta till 2026. På så vis är det orättvist och när mandatperioderna förlängdes till fyra ökade den orättvisa marginaleffekten.

Samtidigt tål våra demokratiska processer att vårdas över tid och inte mixtras med utan synnerligen starka skäl. 

På DN Debatt (17/8) drog Rädda Barnen nyligen en lans för att låta rösträttsåldern bli lägre. Den har ju sänkts stegvis under vår demokratiska historia. Den som är 16 borde framöver få rösta kommunalt, menar organisationen, bland annat. Här gäller det att ha is i magen och fundera över hur allt hänger ihop. Utöver det faktum att kommunpolitiken är lika avancerad och viktig som rikspolitiken, förstås.

Den som fyller 18 blir inte bara röstberättigad utan också myndig. 18-åringen får över en natt, om vi säger så, ett betydligt större ansvar och ökad makt över sin egen situation. Inte minst när det kommer till ekonomiska frågor som avtal och bankkonton. Den myndiga 18-åringen får inte bara rätt att rösta utan också rätt att gifta sig, ta körkort för bil och motorcykel. Samtidigt tillkommer exempelvis mönstringsskyldigheten och om så blir fallet en skyldighet att genomföra värnplikten.

Det finns andra rättigheter och skyldigheter som infaller vid andra åldersgränser. Vid 15 år blir man straffmyndig och får även sexuella rättigheter som brukas beskrivas som "byxmyndig" – en rätt att ha sexuellt umgänge med någon som är 15 år eller äldre. Vid 16 år får du inte längre barnbidrag utan studiebidrag och kan börja övningsköra. 

Vid vilken ålder som politisk-demokratisk mognad att rösta inträffar kan diskuteras, men det finns något grundläggande i att ett större sjok av tunga rättigheter och starka skyldigheter – civilrättsliga och samhälleliga – hänger ihop. Ska rösträttsåldern sänkas behöver åldersgränsen för ett antal andra led i vuxenblivandet sannolikt följa med. Det är därför klokt att ta det piano.