Att hitta jobb efter gymnasiet ger möjlighet att skaffa sig arbetslivserfarenhet och bygga upp en yrkesstolthet. Även om det leder vidare till andra jobb och andra arbetsgivare.
Det finns statistik som verkligen är värd att notera. Det här gäller unga killar. En rapport från Sveriges kommuner och regioner visar på en tydlig ökning av unga män som hittar till omsorgsyrken hos kommunerna. På tio år har andelen unga män med månadslön – jämfört med unga kvinnor – ökat från 21 procent 2011 till 29 procent 2021. Andelen män totalt i verksamheterna är 23 procent.
Framför allt är det jobb som undersköterskor eller vårdbiträden som de här grabbarna hittar till. Många har det som kallas utländsk bakgrund.
”Undersköterskor och vårdbiträden är de yrkesgrupper där andelen med utländsk bakgrund är högst bland unga – omkring 41 procent bland vårdbiträden och 29 procent bland undersköterskor. Av dessa är majoriteten män”, noteras i rapporten Unga och välfärdsjobben.
Det är bra att kvinnodominerade arbetsplatser får en något jämnare könsfördelning än tidigare. Det är vettigt att fler ser möjligheterna med dessa jobb. Att unga med behov av en trygg inkomst söker sig dit förvånar inte. Många kan bygga på sin arbetslivserfarenhet efter gymnasiet den vägen. Där finns även en handfast möjlighet inom jobbet till bygga till nya förmågor och/eller ta steg till i karriären.
Just att det är unga män med utländsk bakgrund som träder fram speglar samhället i stort. Många unga som har kommit till Sverige har ett tryck på sig att försörja sig. Via praktik och inhopp i vård- och omsorg där man visar vad man kan och kvalificerar sig till månadslön och fastare jobb. Bort från marginalisering och ekonomisk utsatthet. Lägg därtill den tydliga drivkraft som finns i viljan att ta sig ur begränsande omständigheter, även för den som är född och uppväxt i Sverige.
Eget jobb ger utrymme för egen bostad, egen inkomst ger oberoende från andra – och många gånger en yrkesstolthet. Något som man är bevisat bra på.
Hur länge stannar de unga då? Rapporten har följt de unga som var kommunanställda under 30 år 2011, oavsett bakgrund. Lite fler än hälften, 55 procent, jobbar kvar som inom det kommunala – det finns många olika jobb där – tio år senare. Var tionde har bytt till ett jobb på skattefinansierad regionnivå, inom sjukvården är ju steget ofta kort. Övriga har gått vidare till nya yrken och arbetsgivare.
Jobb som personlig assistent eller elevassistent är ofta något som unga tar för en begränsad tid. Breda yrkesroller som exempelvis undersköterska är på väg att få fler specifika kompetensområden och några arbetsuppgifter som hamnar på andra inom vård- och omsorg. Ett exempel är det som kallas vårdnära service. I takt med detta är bra om könsfördelningen på arbetsplatserna också blir allt mindre ensidig.
Det finns gott om jobb i kommunerna med ganska ensidig könsfördelning. Dessa tål att jämnas ut.
Vården och omsorgen behöver hela tiden locka nya medarbetare. Äldreomsorgen har fortfarande en mer begränsad attraktivitet jämfört med många andra yrkesområden, men det går att förändra, om än i små steg. Dessutom: människonära arbeten behöver locka till sig bra folk. Arbetsuppgifterna inom vården och omsorgen om barn och om äldre förändras. Nya och mer effektiva tekniska lösningar, med robotisering och artificiell intelligens, kan minimera slitsamma arbetsmoment och avlasta andra, men behovet av yrkesmänniskor består.
Utan mänskliga möten och inslagen av social samvaro blir den här sektorn fattig på omsorg. Den kommer stadigt att behöva locka unga i varje generation – tjejer och killar. För några blir det en mer långvarig försörjning eller ett led i en yrkeskarriär. För andra ger det ett första steg in på arbetsmarknaden som helhet.