Trippla kommunveton från Oxelösund, Nyköping och Trosa sätter stopp för Långgrundsprojekten 1 och 2, den stora havsvindparken i Östersjön. Det var så samordnat det kunde vara, utan en gemensam presskonferens. Norrköping har sedan tidigare meddelat av kommunen säger nej till sin del.
Debatten om projekt som Långgrund havererar ofta i en slags känslostorm. Det påminner om sådant som kärnkraftsförespråkare då och då var upprörda över för ett par decennier sedan, att nyanserande sakargument inte tilläts spela någon roll.
När kommunerna sammanfattar sina skäl till att nobba Långgrundsprojekten är det inte längre fråga om att någon kan störas av snurrande kraftverk. Inte heller är det ett argument att några fastighetsvärden kan påverkas. Nej-argumenten är mer stramt hållna.
Sverige behöver ökad energiproduktion inom ett ganska kort tidsperspektiv. Stora etableringar som Långgrund hade då kunnat tillföra mycket kraft på en gång – även för SSAB:s omställning. Liknande havsvindparker kan komma att bli ännu viktigare, i takt med att allt smartare energilagringstekniker utvecklas. För det kommer.
I slutänden är det ett nej-argument som står starkare än övriga. I allvarstid har vi inte råd att bortse från strategiska försvarsfrågor. Om Försvarsmakten ser en kraftverksetablering som olämplig, då krävs det mycket tunga skäl för att bortse från detta. Det är detta nej-argument som den här ledarsidan bedömer som avgörande. I övrigt hade vi gärna sett att detta prövats i Mark- och miljödomstolen. Då hade de miljömässiga argumenten också prövats på allvar, för och emot.
Uppfattar sig Försvarsmakten som feltolkad i sak av kommunpolitikerna är det nu tid att säga ifrån. Den har tidigare försökt att hitta former för etablering av vindkraft och säkrande av försvarsintressen.
Kommunledningarna hänvisar åtminstone delar av sitt veto till just försvarsfrågan, samtidigt som de hävdar att vindkraften är viktig och värdefull. Alltså: gärna vindkraft men inte här. Detta sagt finns det utrymme för havsvindsprojekt längre ut i kustbandet, men möjligen handlar det då om svensk ekonomisk zon, och inte längre en lokal, kommunal fråga.
Den som studerar detta partipolitiskt kan notera att Alliansen i Trosa är oense. Centerpartiet vill inte använda kommunens veto. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har egen majoritet. I Nyköping är det i stället Socialdemokraterna som backar upp Moderaternas nej, de styr ju ihop. Vad oppositionen tycker påverkar bara en omröstning på marginalen. Samma sak i Oxelösund, men där är det M, SD, KD och L som använder sin majoritetsmakt.
Som synes är det M i våra trakter som gör sig till frontfigurer för vetot. Det väntar dock en sakpolitisk kamp inom detta parti i höst, där det finns förslag om att begränsa det kommunala vetot och öka statens makt att anvisa fasta etableringsområden för energiproduktion. Kanske till och med mot Försvarsmaktens vilja?