Utvecklingen av vaccin mot covid-19 kommer att gå till historien som en av vetenskapens stora framgångssagor. De hittills godkända vaccinen har alla slagit det tidigare rekordet för att ta fram ett vaccin – Maurice Hillemans påssjukevaccin som tog fyra år att utveckla – med råge. Knappt ett och ett halvt år efter att Världshälsoorganisationen (WHO) tillkännagav att ett nytt coronavirus upptäckts har över en miljard vaccindoser administrerats.

Pandemin är dock inte över förrän större delen av världen är vaccinerad, inte bara de rika länderna i Europa och Nordamerika. Om covid-19 fortsätter att spridas globalt kan nya varianter uppstå, vilket den tragiska andra vågen i Indien är ett exempel på. I värsta fall är dessa virusmutationer mer eller mindre vaccinresistenta, något den sydafrikanska varianten tycks vara.

Indien och Sydafrika skickade därför in en framställning till Världshandelsorganisationen (WTO) i oktober, där de uppmanade länder att ta bort patentskydd kopplade till covid-19-vaccin. Förespråkarna menar att det skulle öka vaccintillgången, särskilt i utvecklingsländer. I veckan har även Biden-administrationen i USA och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen öppnat för att slopa patenträttigheter.

Att avskaffa patentskydd skulle dock vara ineffektivt på kort sikt och direkt skadligt för att främja läkemedelsutveckling på längre sikt. Det räcker med en snabb tillbakablick på året som gått för att förstå hur den här utvecklingen går till i praktiken. Bara två månader efter att det nya coronaviruset identifierats kunde läkemedelsjätten Pfizer och dess partnerbolag BioNTech inleda den första fasen i sina kliniska studier. Pfizer/BioNTechs vaccin bygger på så kallad mRNA-teknik, något som forskare jobbat med i decennier för att kunna tillämpa effektivt men misslyckats med. 

I läkemedelsbranschen misslyckas riskfyllda satsningar oftare än de bär frukt – ett exempel är att bara ett tiotal av runt 200 vaccinkandidater mot covid-19 har godkänts. Att satsa pengar på ny, dyr teknik är förenat med stor risk att inte få några pengar tillbaka. Utan patent och möjligheten att göra vinst skulle resurserna till läkemedelsutveckling vara betydligt mindre.

Någon invänder kanske att läkemedelsföretag under det gångna året fått stora statliga stöd för att snabba på produktionen. I vissa fall stämmer inte det – Pfizer tackade till exempel nej till forskningsstöd för att slippa byråkrati – och i många fall har regeringar stjälpt mer än hjälpt tillverkning och distribution av vaccin. 

Till exempel har indiska Serum Institute, världens största vaccintillverkare, redan avtal med Astra Zeneca och Novavax för att producera två miljarder vaccindoser. Det som står i vägen är framför allt amerikanska handelshinder som gör att viktiga insatsvaror inte kommer till Indien. Trots att den amerikanske presidenten Joe Bidens retorik skiljer sig från sin föregångares präglas politiken fortfarande av mottot America First. 

I stället för att straffa företagen som tagit fram vacciner borde västerländska regeringschefer se sig själva i spegeln. Det är dags avskaffa exportförbud och ge fler överskottsdoser till det globala vaccinationsprogrammet COVAX. Det är inte patentskydd som skadar vaccintillgången, utan enögd nationalism.