Bodarna i Nyköpings hamn brandhärjades. Hotbilden är oklar men de inledande bedömningarna pekade på en anlagd brand.
Det har brunnit i hamnen, men lugnet har lagt sig igen i stadsdelen Stenkulla, den förra veckans dramatiska fokuspunkt i Nyköping. Därför är det så viktigt att kommunen och polisen inte släpper Stenkulla med blicken. Lugnet är inte alltid samma sak som att allt är okej igen. Även om polisen verkar ha identifierat gärningsmannen, är det fortfarande inte fastlagt hur, varför eller på vems uppdrag.
I stället steg röken i hamnen på måndagsmorgonen. Ett brandattentat mot en restaurang slutade med två nedbrända bodar. Bodarna och matutbudet där har varit en del av hamnens gemytliga intryck: det lilla i det stora, ett utbud av större och mindre restauranger. Hamnen är ju dessutom ett område som har fått ett rejält ansiktslyft under 2000-talet, med många nya bostäder, ett annat liv i det vattennära. Det behöver fortsätta utvecklas, inte invecklas i destruktiva krafter. För anlagda bränder är lika samhällsfarligt som handgranater.
Faran över, får dröja också där.
Precis som i hamnen var det som hände i Stenkulla i förra veckan något som slog mot lokala företag och företagare. Stenkulla bjuder ju också som första intryck för den som svänger in, på en gata med flera utåtriktade affärsverksamheter. Restauranger, caféer och livsmedelsaffärer finns där folk är. Den som vill skrämmas, hota, skapa större uppmärksamhet eller oro gör det påfallande ofta mot sådana miljöer.
Tänk bara på vad Vagnhärad har upplevt vid torget. Två av samhällets tre pizzerior har brunnit – och chocken av storbranden där Ica-butiken förstördes har väl först nu börjat lägga sig. Nu, när rekryteringen till den snart återuppbyggda handeln är i full gång. Det är steg i hoppets och tilltrons riktning, nytt liv och nya tag. Vare sig det som förstör handlar om organiserad brottslighet eller enskilda, samhällsfarliga pyromaner eller våldsverkare är de samlade motkrafterna det som gör skillnad: invånare, företag och myndigheter.
Var för sig är detta enskilda problem på enskilda platser, men i en helhet är det något mer än så.
Bränderna som härjade Vagnhärads torg både i december 2023 och i september ifjol, påverkade lokalsamhället långt bortom de rent materiella förlusterna.
Det gäller att lära av vad som föder hopp. Det var utmärkt att polisen agerade snabbt och resolut vid Stenkulla-sprängningen. Det var helt rätt att kommunen mobiliserade personal för en tydlig lokal närvaro efter händelserna, även i måndags. Men här behövs också mer av en uttalad plan över tid. Tryggheten i stadsdelen handlar inte bara om just de här händelserna.
Vad får Stenkulla att framstå som en utvecklande miljö? Vad skapar mer av lokalkänsla för invånare och inflyttare? Vad får affärsverksamheterna i Stenkullas lilla centrum att lyfta mer?
Som invånare är det värdefullt att handla lokalt – utifrån egen ekonomi. Inte minst nu och där. Företagen är vardagslivet. Kommunen kan också bidra genom att visa att stadsdelen samlar kraft, säkra en trygg och levande plats. Jobba med samhällsbilden.
Det behövs inte bara där. Men någonstans behöver man börja.