Välfärden måste hänga med när befolkningen förändras

Befolkningen växer samtidigt som vi förväntas leva längre än våra far- och morföräldrar. Är vi redo för hur det påverkar välfärden?

Ledare 20 april 2022 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

SCB presenterade nyligen sin återkommande demografirapport som undersöker ett antal scenarier för Sveriges befolkningsökning. Traditionsenligt genomför myndigheten årligen en uppskrivning av befolkningsmängden. Det bygger på antaganden utifrån barnafödande, dödlighet, invandring och utvandring med mera. SCB markerar att antagandena är osäkra, ingen vet exakt hur framtiden blir. Prognoser ger oss dock ett hum om vart vi är på väg, utifrån de olika scenarierna i undersökningen.

Sammanfattningsvis har den svenska befolkningen ökat med drygt 10 procent på 10 år (2011–2021). Under de kommande tio åren förväntas befolkningen öka, om än i långsammare takt. Om tio år beräknas Sverige ha en befolkning på 11 miljoner människor, vilket dels beror på att vi lever längre, dels på att fler invandrar till än utvandrar från Sverige.

 

De demografiska förändringarna som följer av en åldrande befolkning är redan väl omdebatterade, främst rätten till en jämlik vård. Förra året var fler än var femte svensk 65 år eller äldre – och framöver kommer den befolkningsgruppen att öka. Samhällets förmåga att möta det växande behovet av hemtjänst, sjukvård, pensioner och andra former av stöd är en utmaning, men inte bara för att vi blir fler.

Välfärden kommer att få en mer avancerad kravlista, bara utifrån det faktum att dagens svenskar förväntar sig mer av de tjänster som de betalar för. Digitaliseringen har varit en välsignelse för att öka tillgängligheten av varor, service och information. Mat, mediciner och bud kan beställas med knapptryck i telefonen och levereras inom knappa 15 minuter, om du bor i en storstad. Den levnadsstandard vi är vana vid i dag, den förväntar sig de flesta av oss inte bara ska bestå, utan också höjas för varje år som går. Fler förväntar sig mer.

 

Trots att kraven på det allmänna kommer att öka behöver inte digitaliseringen och utvecklingen vara av ondo. Den nya tekniken skapar nya möjligheter för näringslivet att utveckla smarta lösningar. Teknisk innovation kommer förhoppningsvis att kunna effektivisera och förenkla mycket av servicen – oavsett om kraven och förväntningarna höjs.

Pandemin kickstartade även en annan trend – utflyttningen från städerna. Den digitala tillvaron förändrade arbetslivet och hemarbete är fortsatt vanligt. Den förändringen som triggades av smittskyddsbegränsningarna sätter också fingret på den utmaning som Sveriges kommuner och regioner står inför: att utveckla service till och för alla i hela landet.

Urbaniseringen är inte längre en evig trend. Utarmningen av landsbygden har bytts ut mot viss inflyttning. Fler unga väljer kransorten än innerstaden. Samhällsförändringarna som sker nu kommer att sätta spår i de kommande årens välfärdsbygge.

Unga som har vant sig vid tillgängligheten i städerna, kommer troligen inte att sänka sina förväntningar bara för att de har lämnat städerna bakom sig. Tvärtom är det möjligt att utflyttningen i kombination med digitaliseringen kommer att leda till att det som tidigare bara fanns i storstäderna kommer erbjudas även på mindre orter. Det är onekligen en positiv utveckling, men det kommer att kosta.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa