Vad finns det för skäl att göra det svårare för den som vill komma till Sverige och bidra till samhället? I debatten florerar en hel del myter om arbetskraftsinvandringen till Sverige. Men skrapar man bara på ytan blir det tydligt att det saknas grund för till exempel påståenden om att arbetskraftsinvandrare skulle vara en ”belastning”.
Tvärtom bidrar gruppen som kommer till Sverige. Enligt en ny beräkning av Innovations- och kemiindustriernas branschorganisation, IKEM, bidrog arbets­krafts­invandringen till Sverige i fjol med 15 miljarder kronor i skatteintäkter. Det motsvarar nästan hälften av Polismyndighetens budget under samma år. Ser man till arbetskraftsinvandringens bidrag till den svenska samhällsekonomin i stort är siffran till och med till 45 miljarder kronor. 

Att försörja sig genom eget arbete utgör därför inte bara grunden för en lyckad personlig etablering, utan leder även till samhällsvinster som sträcker sig bredare än så. Skatteintäkter tickar in, den anställde får en betydligt högre lön än i hemlandet och inte minst kan företag anställa rätt kompetens – och därmed få en möjlighet att expandera.
Dynamiken i det sistnämnda är särskilt viktigt att påminna om. En utebliven rekrytering – trots att företaget är i behov av att växa – är kostsamt. Främst eftersom en anställning i många fall leder till en positiv spiral för ett företag. Det ger förutsättningar för att ta sig an större ordrar, och i förlängningen växa och anställa ytterligare personer. Att antalet jobb i en samhällsekonomi ständigt befinner sig i rörelse är ett perspektiv som sällan lyfts av politiker.
Inte minst märks kompetensbristen av för många mindre svenska företag. Svårigheter att få tag i personal är ett av de största hindren för att växa och utvecklas. Så småningom vänder sig många av de som inte hittar vad de söker i Sverige i stället till den internationella rekryteringsmarknaden, men nu kan ett kommande regeringsförslag vara på väg att sätta stopp för det.

Närmare bestämt planerar regeringen att införa ett politiskt bestämt lönegolv, vars lönenivå kommer vara betydligt högre än kollektivavtalade löner inom yrkesgrupper som kockar eller säsongsarbetare inom skogsnäringen. Det skulle innebära ett dråpslag för näringslivet, i synnerhet för små- och medelstora företag.
Det är visserligen positivt att regeringen har en annan inställning till högkvalificerad arbetskraft. Ambitionen att korta handläggningstiderna för yrken som ingenjörer och specialister. Men att de samtidigt planerar att göra det omöjligt för en stor andel självförsörjande att komma till Sverige och fortsätta bidra till välfärden är beklagligt. Det svenska systemet är inte perfekt, men sett ur ett större perspektiv är det välfungerande. För precis som IKEM:s siffror visar, innebär fler arbetskraftsinvandrare till Sverige att fler har möjlighet att bidra med miljardbelopp till vårt gemensamma välstånd.