Var är Sverige i kampen mot myglet?

Ledare 11 november 2019 04:57
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Jordbrukspolitiken är den största posten i EU:s budget. Bara i Sverige delar 60 000 lantbrukare på tio miljarder kronor om året i jordbruksstöd. Stöden ska bidra till en levande landsbygd och stabilisera Europas livsmedelsförsörjning, men i en uppmärksammad granskning från New York Times (3/11) blottas jordbrukspolitikens avigsidor. Det handlar om stora belopp som försvinner i korruption och berikar oligarker och den politiska eliten i Central- och Östeuropa. I Tjeckien är den största mottagaren av jordbruksstöd premiärministern själv. I fjol fick hans företag 42 miljoner dollar i stöd. I Slovakien vittnar småbönder om hot och utpressning för mark som garanterar EU-pengar.

Återkommande i granskningen är att de omfattande stöden i själva verket går till ett fåtal. I Bulgarien delar ett hundratal företag på 75 procent av landets stöd. I Ungern använder den beryktade premiärministern Viktor Orbán jordbruksstödet för att å ena sidan berika vänner och politiskt allierade, å andra sidan straffa politiska rivaler. 
Det är uppseendeväckande, men på det stora hela är jordbrukspolitikens baksidor välkända.

Från Bryssel är insynen i hur enskilda länder delar ut pengarna bristfällig och så sent som i oktober tillträdde rumänskan Laura Codruta Kövesi som chefsåklagare för EU:s nya åklagarmyndighet, som ska utreda korruption och bedrägerier med EU-pengar. I Rumänien var hon så framgångsrik i sitt arbete med att sätta dit korrupta politiker – tidigare premiärministern skakar nu galler för korruption – att hon fick sparken av regeringen, men nu fortsätter hon samma viktiga arbete som EU-åklagare. 

Att bekämpa korruption och bedrägeri med EU-pengar borde vara särskilt intressant för Sveriges del, som en av få nettobetalare till EU. I förlängningen skickas notan för myglet till svenska skattebetalare, men som ett reflexmässigt motstånd till att ge EU nya befogenheter motsatte sig den rödgröna regeringen den nya åklagarmyndigheten in i det sista.

Riksdagens justitieutskott under justitieminister Morgan Johansson (S) framstår i en promemoria om åklagarmyndigheten som helt oförstående till varför Sverige skulle vara med – vi har ju inga problem med korruption? Till slut var Sverige, tillsammans med det mindre smickrande sällskapet Ungern och Polen, de enda medlemmarna i EU:s rättsliga samarbete som stod utanför. 

Som ofta när det kommer till Sveriges relation till EU tvärvände dock regeringen till slut. Inför EU-valet i våras skulle vi plötsligt vara med ändå, meddelade Stefan Löfven (S), trots att inget hade förändrats sedan regeringens beslut att ställa sig utanför. 

I somras sade inrikesminister Mikael Damberg (S) att Sveriges deltagande skulle utredas under hösten (TT 6/6), men sedan dess har det varit tyst. Nu vore ett bra tillfälle att förklara när Sverige kommer ansluta sig till EU:s åklagarmyndighet och hur regeringen tänker att den kan bidra till att bekämpa korruption med EU-medel – och i förlängningen skattebetalarnas pengar.


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Insändare: De är hårdast mot dem som har det sämst

De är hårdast mot dem som har det sämst

Ledare: Tiga är inte guld i äldreomsorgen

Tiga är inte guld i äldreomsorgen

Visselblåsarfunktion införs i Nyköpings kommun – ska fånga upp missförhållanden

Visselblåsarfunktion införs i Nyköpings kommun – ska fånga upp missförhållanden

Tidigare Gnestaföretagare åtalad för grovt mutbrott – byggde hemlig försvarsanläggning

Tidigare Gnestaföretagare åtalad för grovt mutbrott – byggde hemlig försvarsanläggning

NTF Riks skakas av korruptionsanklagelser: "Tror inte att uppgifterna stämmer"

NTF Riks skakas av korruptionsanklagelser: "Tror inte att uppgifterna stämmer"