Varje gymnasieskola behöver kunna hantera politisk argumentation. Det är en lektion i praktisk demokrati. Men ibland föredras tystnaden, och unga partipolitiker får inte komma på besök. Det kanske känns bekvämt för rektorer eller lärare, men det är fel.

”Skolan har ett lagstadgat ansvar att främja demokratiska medborgare – trots detta möts vi av stängda dörrar när vi söker oss till landets gymnasieskolor”, det skriver toppnamnen för fyra politiska ungdomsförbund i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Det är SSU:s Lisa Nåbo, Ung Vänsters Ava Rudberg, LUF:s Erik Berg, Grön Ungdoms Leon McManus och Rebecka Forsberg samt CUF:s Caroline von Seth.

Alla gymnasier stänger inte dörrarna för ungdomsförbunden. Problemet är de skolor som gör det. Hur ska ungdomsförbunden kunna få fler unga att gå och rösta om de inte får besöka förstagångsväljare i vardagen, skolan? För vi kan väl vara överens om att högt valdeltagande är bra? 

Väldigt många av de beslut som tas på Europanivå styr så regler och detaljer i vår vardag. Det märks i form av miljökrav, i regler för arbetslivet. Det påverkar lantbrukets arbete för att ställa mat på bordet. Det ger oss möjligheter att minska skadliga utsläpp. Politikerna vi väljer har makten över detta.  

Den som börjar tidigt med att försöka förstå politiken vi lever med, har nytta av det livet ut.

Samtliga gymnasieskolor i vår del av Sörmland behöver ha samma linje: Välkomna att debattera!  

Hur det görs är en annan sak. En del gymnasier är stora, andra små. En skola kan göra något eget, en debatt eller välkomna parti för parti. Flera skolor kan samarbeta om något gemensamt, om besök av ungdomspolitiker är svåra lösa på egen hand. 

Låt inte hindren väga tyngre än samhällsnyttan. Vi behöver debatten, vi behöver argumenten och vi behöver engagemanget. Bara två procent av svenskarna är medlemmar i ett politiskt parti, där finns inga enorma folksamlingar att nå.

Visst kan det vara jobbigt med starka känslor i politiska värderingsfrågor. Rasism och främlingsfientlighet upprör och berör. Det gör även ojämställdhet eller andra lokala och globala orättvisor. Tvång, förbud och moralfrågor ger liv i luckan. Alltid finns det något att vara arg på, inte minst som ung. 

Möjligheten att väga argument mot varandra i en ordnad miljö, skapar en demokratins marknadsplats. Där samlas allt från smarta säljare till skojare och småhandlare, i stort och smått. Men hur ska en tonåring kunna avgöra vem som är vad? Se till att hon får en möjlighet att lyssna till och möta partipolitiker, redan i skolan. Anordna gärna också ett skolval på skolan. 

Då blir det lättare att välja parti i EU-valet och alla de val som följer.