Tre större satsningar i den budget som regeringen har förhandlat fram ihop med Centerpartiet och Liberalerna har en särskild landsbygdsprägel. Det är också ett område där Centerpolitiken har fått ett av sina större genomslag.
När Sverige förhandlade till sig en rabatt på EU-avgiften innebar det förlorade stöd- och utvecklingsmedel för svensk landsbygd. En besparing där blir en minskad intäkt här. Att det svenska jordbrukets konkurrenskraft gentemot andra EU-länder skulle försämras vore en dålig utveckling, på många sätt. Landsbygdsprogrammet gör faktisk nytta. Inte minst för den ersättning som svenska lantbrukare får för sina miljö- och klimatinsatser. Sådant som inte direkt driver fram nya kommersiella intäkter eller en högre produktion, men skapar annan nytta för samhället.
”Vi har sett till att landsbygden inte betalar för Brexit”, som Centerledaren Annie Lööf formulerar det. I stället för en neddragning inom landsbygdsprogrammet ska den svenska finansieringen i stället öka, medan EU:s andel minskar. Det är ett handfast svar på den kritik som Lantbrukarnas Riksförbund lyfte i somras, bland annat via namninsamlingen Rädda den svenska maten, där över 40 000 personer skrev på.
Svenskt jordbruk behöver producera mer mat och andra värdefulla varor. Samtidigt behöver fler gröna miljö- och klimatåtgärder komma på plats. Det handlar om självförsörjning och hållbarhet.
För landsbygdens del kommer också i höstbudgeten tunga satsningar på att stärka dess infrastruktur – pengar till bättre vägnät - en och en halv miljard över tre år - och till snabbare bredbandsnät, 1,4 miljarder för 2021. Usla vägar och bristen på snabba digitala kommunikationer bidrar annars till orimliga och växande klyftor mellan stad och land.