Statistiken visar att Sörmland och Östergötland är de två län som har flest fall av smittade tillsammans med Stockholm. När det gäller antalet döda i covid-19 är Sörmland det län som har drabbats hårdast näst efter Stockholm.
Pandemier är svåra motståndare. Skyddsåtgärderna i världen är hårda av fullgoda skäl. Den globala beredskapen för framtida utbrott av svåra och smittsamma sjukdomar behöver likväl stärkas. Framtida smitthärdar bekämpas.
Hur lång tid hade vi smittspridning från Kina till andra platser – innan det larmades öppet? Kinas agerande, WHO:s analyser och rekommendationer kommer att synas i sömmarna, precis som EU:s och varje medlemslands.
I Sverige har vi att granska hur regering och myndigheter har agerat eller inte agerat – med tidsmarginaler och förberedelser, resurser i förhållande till kostnadsbild, lager- och framförhållning. Hur tidigt bör staten dra igång stora, omfattande och kostnadskrävande skyddssystem vid nästa varning om en ny smittsam influensaliknande sjukdom? Och hur många överdrivna larm kan vi hantera innan vi tappar i vaksamhet?
Beredskap, reaktionstider och skyddsåtgärder inom vården – på regional och kommunal nivå, bör också studeras noga. Olikheter mellan länen kommer att vara av särskilt intresse. Vad påverkade mer och vad påverkade mindre?
När krisen väl börjat att avta, när antalet nya fall och dödsfall sjunker, då kommer den här frågan att ställas: Varför drabbades Sörmland och Östergötland så jämförelsevis hårt i så pass tidigt skede?
Den här ledartexten har inga färdiga svar. Den granskningen bör få ta den tid som krävs för den expertis som sätts att utföra den. Likväl kan vi fundera lite på möjliga påverkande faktorer i fallet Sörmland, om än med ett rågat mått av spekulation.
Har Sörmland, och Östergötland, haft en samtida smittspridning som Stockholm? Eller till och med en tidigare? Var sportlovet en inverkande faktor? Det låg i så fall en vecka före i Sörmland och Östergötland jämfört med Stockholm. Om dödsfallen i snitt inträffar efter en viss tids sjukdom då skulle de jämförelsevis höga dödstalen och det snarlika antalet fall per 100 000 invånare till synes tala för ett mått av ”samtidighet” i de tre nämnda länen, jämfört med övriga regioner.
Det dagliga utbytet mellan Södermanland och Stockholm är stort, sett till pendling och resemönster. Storstadens närhet ger även möjlighet till ett tätare umgänge mellan generationer, med riskgrupper. Även om man inte längre bor på samma ort. Har detta påverkat, särskilt i tiden före akuta varningar om smittspridning?
I Nyköping finns en av Sveriges stora internationella flygplatser, Skavsta, med många destinationer i Europa. Hur spelar det in? Skavsta har haft direktflyg till det hårdast drabbade området i Italien, regionen Lombardiet och den hårdast drabbade provinsen där, Bergamo. Detta område har i sin tur haft ett omfattande industriellt utbyte med kinesiska underleverantörer i den svårast drabbade kinesiska staden Wuhan. Det nära av idag handlar inte bara om geografi, utan även om infrastruktur, tid och resemönster.
Vi vet tämligen säkert hur och var allt detta elände började. Men vi spekulerar fortfarande om hur det kommer att sluta – och till vilket pris i medmänskliga, samhälleliga och ekonomiska termer. Även för Sörmlands del.