När skolplikten och sommarlovet infördes år 1842 såg Sverige helt annorlunda ut. Det var nödvändigt med ett långt sommarlov, eftersom barnen förväntades hjälpa till med skörden på jordbruket hemma. Idag ser samhället helt annorlunda ut, men ändå är sommarlovets längd oförändrad. Det är inte rimligt.
Det känns faktiskt som om sommarlovet aldrig tar slut. Föräldrar har svårt att få ihop ledigheten tillsammans med sina barn och att fylla deras fritid med roliga och meningsfulla aktiviteter. Ändå kvarstår ett sommarlov på mer än två månader. Detta trots att vi vet att det negativt påverkar elevers läsförmåga och möjlighet att uppfylla skolans kunskapskrav. Detta i en tid där skola dessutom är ojämlik och att allt färre klarar grundskolans krav.
Utav de elever som gick ut grundskolan våren 2023 saknade mer än var fjärde elev fullständiga betyg från grundskolan. Åtminstone var sjunde elev hade underkänt i svenska, engelska eller matematik, vilket innebär att de inte är behöriga till något gymnasieprogram. Därtill är klyftorna i skolan stora. När det gäller behörighet till gymnasiet skiljde det sig mer än 15 procentenheter mellan elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning och elever vars föräldrar har lägre utbildning. I den senare gruppen är elever med utländsk bakgrund överrepresenterade i statistiken, vilket skapar ännu en klyfta. Ett visst trendbrott kan dock ses där kvinnor med invandrarbakgrund i år är de som i störst utsträckning läser vidare efter gymnasiet, men särskilt unga pojkar med invandrarbakgrund halkar efter.
Sverige har minst skoldagar och längst sommarlov i hela Norden, samtidigt som våra elever presterar sämre än våra nordiska grannar. Hur man kan rättfärdiga det långa sommarlovet när Sverige har stor ojämlikhet i skolan och en nedåtgående trend vad gäller resultat är märkligt, i synnerhet när det långa sommarlovet särskilt drabbar just den grupp av elever som behöver mest stöd.
Sveriges elever behöver mer stöd för att uppfylla kunskapskraven och Sverige behöver en mer jämlik skola. Det som behövs är helt enkelt mer tid för lärande, vilket även slagits fast i flera statliga utredningar. Att riksdagen 2022 röstade igenom lagändringar som innebär att elever i grundskolan ska erbjudas extra studietid där de kan få hjälp med läxor, och att möjligheten till lovskola utökades är därför positivt. Men mer behövs. Lovskolan borde inte vara frivillig utan obligatoriskt för de elever som annars riskerar att inte klara kunskapskraven. Och läsåret bör förlängas för alla elever, genom att korta sommarloven.
Ska Sverige fortsätta vara en nation i framkant håller inte skolresultaten idag måttet, och de långa sommarloven är en av orsakerna till denna trend. Sommarlovets längd är baserat på en lantbrukstradition som inte längre finns. Det är dags att vi i stället utformar sommarlovet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.