Att det förekommer trafikolyckor med vilt Àr vÀl kÀnt. Men fÄ personer Àr nog medvetna om att olyckorna intrÀffar alltmer frekvent. I takt med att viltstammarna har ökat pÄ senare Är, resulterade 2021 olyckligtvis i ett rekordÄr för antalet trafikolyckor med vilt och ren inblandade.
Problemen med de alldeles för stora viltstammarna strÀcker sig betydligt lÀngre Àn trafiksÀkerheten. Den kraftiga ökningen har lett till ökade kostnader för skogs- och jordbrukare, en minskad biologisk mÄngfald och försvÄrar lÀget för livsmedelsproduktionen.
Det Àr nÄgra av de slutsatser som slogs fast nÀr Viltskadekommissionen nyligen presenterade sin rapport (14/6). En av de mest iögonfallande punkterna i rapporten Àr dock att de Ärliga kostnaderna uppgÄr till cirka 17 miljarder kronor. För att sÀtta siffran i ett perspektiv motsvarar summan drygt hÀlften av Polismyndighetens Ärliga budget. SÄledes finns det gott om anledningar att satsa pÄ att minska de ekonomiska samhÀllskostnaderna.
En hel del av kostnaderna orsakas dessutom av vildsvinen â som har förökat sig explosionsartat. I mitten pĂ„ 1990-talet uppgick antalet till drygt 8 000. I dag bedöms vildsvinen vara över 300 000 till antalet (DN 24/5-2021). Djurens framfart leder till förstörda Ă„kermarker och lantbrukare som ser sitt levebröd gĂ„ upp i rök. För att inte tala om de tusentals trafikolyckor som vildsvinen ligger bakom Ă„rligen. I jĂ€mförelse har Finland drygt 50 olyckor per Ă„r.
DÀremot kryllar det inte av enkla ÄtgÀrder för att snabbt förbÀttra situationen. NÀr det handlar om att minska de tilltagande viltpopulationerna och de negativa följdeffekterna krÀvs lÄngsiktiga ÄtgÀrder. FrÀmst eftersom viltansvaret Àr fördelat, dels mellan stat och myndigheter, och dels markÀgare och jÀgare.
För att komplicera lÀget ytterligare rÄder det dessutom en intressekonflikt mellan jord- och skogsbrukare och jÀgare. De förstnÀmnda bÀr generellt sett kostnaderna av viltbetesskador i skogsbruket. Inte minst möts lantbrukare av en ekonomisk smÀll nÀr grödorna förstörs av vilt, skador som har fördubblats sedan 2016, enligt Statistiska centralbyrÄn. Det ligger dÀrför i deras intressen att hÄlla nere stammarna av stora fÄglar samt klövvilt som omfattar vildsvin, Àlg, rÄdjur och hjort. JÀgare ser Ä sin sida ofta fler fördelar Àn nackdelar med större viltpopulationer.
Trots den snÄriga ansvarsfördelningen tycks Viltskadekommissionen vara inne pÄ rÀtt spÄr. SÀrskilt nÀr det gÀller uppmaningen att regeringen behöver ta konsekvenserna pÄ allvar genom att ge ansvariga myndigheter direktiv om att minska viltstammarna. Det krÀver lagstiftning som ska justeras, nya instruktioner som ska utfÀrdas och förtydliganden av ansvarsomrÄden. Det Àr en bra bit ifrÄn handlingskraftiga rubriker, men med tanke pÄ den bristfÀlliga statistiken nÀr det handlar om vilt Àr det i första hand en förbÀttrad lÀgesbild som krÀvs innan mer lÄngsiktiga ÄtgÀrder kan falla pÄ plats.