2023 landade skattetrycket på 41 procent. Med det är Sverige på god väg att bli ett skattemässigt normalt västland.
En av de stora trenderna i svensk politik är att vi de senaste decennierna fått allt lägre skatter. 1990 var skattetrycket så mycket som 49,8 procent av BNP. Sedan dess har vi blivit av med arvsskatt, värnskatt och förmögenhetsskatt. Införandet av flera jobbskatteavdrag har inneburit att så gott som alla löntagare har fått behålla mer i plånboken.
2023 landade skattetrycket på 41 procent. Med det är Sverige på god väg att bli ett skattemässigt normalt västland. Såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar har bidragit till den utvecklingen.
Trots denna positiva utveckling dras skattesystemet fortfarande med många problem. Det kanske största är att vi fortfarande har väldigt höga marginalskatter på inkomster. Som mest kan skatten på den sist intjänade kronan bli hela 66 procent, medräknat arbetsgivaravgifter. Det minskar drivkrafterna att ta ett extra arbetspass, utbilda sig mer eller göra något annat som höjer ens inkomst. Särskilt för dem som tjänar mycket. Det gör också Sverige till en mindre attraktiv destination för högavlönad arbetskraft globalt. Vi får alltså mindre av saker som gör den svenska ekonomin gott. Den höga marginalskatten drabbar ingen fattig, men det förtar inte problemen.
Tyvärr har marginalskatterna ofta visat sig svåra att sänka, kanske särskilt av kommunikativa skäl. Så gott som varje sänkning av inkomstskatten, även om den omfattar alla, får kritik om höginkomsttagare är den grupp som får tillbaka mest. Men den kritiken missar två viktiga saker. Det första är att höginkomsttagare redan betalar högst skatt, både i absoluta tal och i andel av sin lön. Det andra är att den som tjänar mycket, på grund av sin höga lön, ofta får mer tillbaka i absoluta tal av en skattesänkning.
Det går inte att undvika ens om man sänker skatten lika för alla.
Förra året gick det så långt att den borgerliga regeringen behöll gränsen för vad löntagare behöver tjäna för att betala statlig inkomstskatt. Detta trots att den brukar höjas varje år för att hålla jämna steg med inflationen. I praktiken har det därför i år krävts en lägre lön för att betala statlig inkomstskatt än tidigare, om man tar hänsyn till inflationen.
I dag ligger gränsen kvar på 51 000 kr per månad och det är ingen liten grupp som omfattas. 2022 betalade drygt en miljon svenskar statlig inkomstskatt och i Sörmlands län rörde det sig om 24 000 personer. Det är 10 procent av alla som betalar skatt i länet och en ännu större andel av alla som arbetar. Som tur är har regeringen återgått till den automatiska uppräkningen i årets höstbudget. Därtill valde man att ta bort utfasningen av jobbskatteavdraget, vilket också kommer innebära sänkta marginalskatter.
Kritiken har varit den vanliga och den kommer att återkomma varje gång skatten sänks. Men det gör det inte mindre nödvändigt att göra ett av västvärldens brantaste skattesystem lite planare. Även om Sverige har utvecklats mot att få ett mer normalt skattetryck är vägen till normala marginalskatter fortfarande lång.