Här är några av småorterna i Nyköpings kommun med upp till 199 invånare (2020).
För några är det ett drömboende, småorten, det lilla, det nära, utan trängsel. Ungefär 273 000 personer bor i en svensk småort. Det är en samlad bebyggelse på upp till 200 personer. Vi talar alldeles för lite om dessa platser och människor. I den glömskan föds inga nya drömmar.
Det här är ett Sverige som är något annat än staden. Den som bor i en liten tätort eller en småort har samma rätt till offentlig service, skattefinansierad sjukvård, äldrevård och skola som den som bor i centralorter med täta bussavgångar.
Är den relationen jämlik i dag?
Detta tål att läggas både utredningstid och politiskt engagemang på. En plats med upp till 200 invånare är ingen given idyll, inte heller någon grå enslighet. I Sörmland bor två procent av befolkningen i en småort. Den andelen kan växa, på Gotland är det nio procent.
Ett exempel på en småort i Nyköpings kommun är Runtuna, som ligger precis under gränsen för att klassas som tätort. Ett annat exempel är Hållsta, vid Långsjön i Gnesta kommun. Med 199 invånare är Hållsta så stort som en småort kan vara. I Bara/Sundsör bor 0,69 procent av befolkningen i Oxelösunds kommun, eller enklare sagt 83 personer.
I Nyköpings kommun finns Lid med 51 invånare och Fyrby med lika många liksom Koppartorp. Det är de minsta småorterna i kommunen. Jämfört med 2015 är byar som Tista och Ämtnäs inte längre småorter i Nyköping. De har under 50 invånare i 2020 års mätning.
Utvecklingen kan gå åt andra hållet också. I Trosa kommun räknas numer både Åda och Lagnöviken som tätorter, enligt Statistiska centralbyrån. Det gäller även Örstig på Arnö i Nyköpings kommun.
Så här ser åldersfördelningen ut på landets småorter. Mer än hälften är mellan 20 och 54 år.
Mer än hälften av invånarna i landets småorter är yrkesverksamma, företagare och anställda. Där finns en lika stor andel barn- och unga som det är äldre, cirka 25 procent. Det betyder att hemtjänsten behöver hitta dit och förskolorna ska inte vara omständliga att ta sig till.
Valet att bosätta sig i ett litet samhälle bygger ofta på vad vi ser som livskvalitet, ett bra liv. En faktor är friheten i det lilla och möjligheten att rå sig själv. De samhälleliga rättigheterna eller skyldigheterna är vare sig svagare eller starkare än på andra håll. Kommunens sociala ansvar är lika givet som i stora tätorter.
På landets småorter är männen fler än kvinnorna.
I småorten behöver det startas nya företag, finnas utrymme för nybyggen och inflyttning. Det är självklart att småorter som Kila och Norrtuna också behöver tillväxt. Men de nämns sällan i sådana sammanhang, det behöver det rådas bot på.
Våra småorter stärks av väl fungerande infrastruktur, fysiska vägar såväl som digitala nätverk. Bredbandsutbyggnad ska vara en självklarhet, liksom rejäla stöd till vägsamfälligheter och en hållbar ordning för vatten- och avlopp. Här finns utrymme att växa och att leva.
Småorter med småvägar kan bli något större. För den som tänker efter.