Efter många och långa förhandlingar enades EU strax innan jul om nya villkor för EU:s utsläppshandel. Att rapportera och förklara vad som sker på EU-nivå hem till Sverige är sällan en tacksam uppgift. EU kan ibland upplevas svårt och långt borta och engagerar sällan lika många läsare. Men här kommer en glädjande nyhet i juletider: till följd av Parisavtalet skärper EU nu sin klimatpolitik så att målen är i linje med varandra. En nyhet som borde generera minst lika många skriverier som exempelvis förrymda apor.
Framstegen som har nåtts efter alla långa förhandlingar är värda att rapportera om – om och om igen. Hur EU agerar är avgörande för att nå Parisavtalets mål och överenskommelserna som har gjorts är en viktig del i det. Den enskilt viktigaste lagstiftningen i EU för att nå Parisavtalet är handeln med utsläppsrätter. Revisionen av EU ETS (EU:s system för handel av utsläppsrätter) är en del av det klimatpaket som ska få ned utsläppen i unionen med minst 55 procent till 2030. Detta är viktigt för att bereda vägen för klimatneutralitet till 2050. Tack vare revisionen av EU ETS så täcks nu en större del av EU:s utsläpp, vilket är cirka 75 procent av alla utsläpp. Fler sektorer som flyg, sjöfart och avfallsbränning inkluderas. Samtidigt införs en ny separat utsläppshandel som omfattar vägtransporter och uppvärmning av byggnader. Därtill kommer de fria utsläppsrätterna som delas ut idag till vissa företag stegvis att fasas ut för att till år 2034 helt försvinna.
Med den här uppgörelsen ska alla utsläpps som täcks av ETS minska med 62 procent jämfört dagens mål om 43 procent. Det innebär att den årliga minskningen av utsläppen inom ETS fördubblas (!) jämfört med dagens takt. Förhandlingarna är stora framgångar för EU, för klimatet men också för Sverige där Centerpartiets Europaparlamentariker Emma Wiesner varit ensam svensk förhandlare på plats. Klimatpolitiken blir nu mer marknadsorienterad och handelssystemet minskar utsläppen där det är som billigast mest effektiv. Dessutom blir det marknadskrafterna som styr över en större del av utsläppen i stället för klåfingriga politiker som godtyckligt ändrar på miljöskatter eller har budgivning om vilken teknik man gillar mest.
Sedan den nya regeringen tillträdde har det frekvent rapporteras om bråk om huruvida Sverige ska vara bäst i klassen eller inte, och om man ska gå före EU eller världen på klimatområdet. Detta blev tydligt redan under valrörelsen där nuvarande regeringen förespråkat EU:s miniminivå medan vänstersidan i högre grad velat se höjda ambitioner. När ambitionerna nu höjs kraftigt i EU blir det inte lika kontroversiellt att säga att man vill nå EU-standard. Förhoppningsvis betyder detta att riksdagspartierna kan bråka om något annat. Med EU:s nya överenskommelse kommer medlemsstaternas enskilda nycker, valfläsk eller regeringsbyte påverka klimatpolitiken mindre. Det är en välbehövlig kontinuitet som behövs för att säkerställa att målen nås över tid.