Teknik som DNA-analyser har gjort det möjligt att lösa fler fall, även när det gått en längre tid.
I december lades en proposition om förändringar i preskriptionstider fram. Dessa föreslås träda i kraft den första april nästa år.
Regeringens egen beskrivning av förslagen är att man inför en modernare lagstiftning för preskription. Den ska vara bättre anpassad till att modern teknik, exempelvis DNA, ändra förutsättningarna att utreda brott och lagföra gärningsmän även långt efter att den olagliga handlingen har begåtts. Det handlar om förslag som Socialdemokraterna tog initiativ till att utreda i regeringsställning, ihop med Miljöpartiet och som nu klubbas under Tidöregeringen. Även Centerpartiet är för förlängda preskriptionstider för ett antal allvarliga brott. Stödet för många av förslagen är brett.
Konkret innebär detta att brott med livstid i straffskalan undantas preskription. Detta gäller redan för väldigt grova brott såsom mord, förutsatt att gärningsmannen var 18 år vid tillfället. Dessutom höjs preskriptionstiden för även andra allvarliga brott, som inte har livstid i straffskalan.
Detta ska inte bara förstås som ett sätt att lagföra fler brottslingar. Det handlar det även om offers och närståendes möjlighet till upprättelse.
Möjligheten att få upprättelse är en dörr som stängs när brott preskriberas. I de fall där DNA-bevisning i framtiden kan leda fram till en gärningsman, är det rimligt att den dörren lämnas på glänt. Tänk bara på de brott som är djupt förnedrande och traumatiska för offret. Att gärningsmannen kan gå fri, på grund av tiden som har passerat, kan upplevas som en ytterligare kränkning.
En annan lagändring som föreslås är att utdömda fängelsestraff inte längre ska preskriberas. Det ska inte kunna löna sig att hålla sig undan rättvisan och fly från straff. Förslagen är överlag välavvägda och genomtänkta. Främsta invändningen är, som så ofta, bristen på fängelseplatser. Detta blir en verklig utmaning när fler ska lagföras och straffas längre.
När fler kommer att få längre straff kommer det också behövas fler fängelseplatser.
Värt att uppmärksamma är också att för brotten grov fridskränkning och hedersförtryck mot minderåriga offer, ska preskriptionstiden börja räknas först från att offret har fyllt arton år och blivit myndig – och alltså mindre beroende av sin familj, och förhoppningsvis därför i bättre stånd att anmäla. Den förändringen uppmanade riksdagen regeringen att göra redan 2022, i samband med att man röstade igenom att göra hedersförtryck till en egen brottsrubricering. Att det nu genomförs blir ytterligare ett steg mot en robust lagstiftning för att bekämpa hedersvåld.
Det har tagit orimligt lång tid att få detta på plats. Men bättre sent än aldrig. Upprättelse har inget bäst före-datum.