Det är inte bara att köpa valp. Med början i lördagstidningen har SN-läsarna fått ta del av en granskning av hundbedragare som sålt insmugglade valpar (SN 25/2, 27/2 och 28/2). Det är en upprörande historia, med fotfäste i ett Norrköpingsbaserat nätverk och det kan ha omsatt miljoner. All den läsningen är bara något klick bort för våra digitala läsare på sn.se, om du inte har sparat papperstidningen.
Notera då att pengarna bara finns där så länge någon är villig att köpa. Under 2022 stoppade tullen 552 hundar som var på väg att smugglas in i landet, året före var det 523, 2020 var det 294. Kanske såg vi en pandemieffekt. Kanske är det ett tecken på en kriminalitet som lönar sig allt bättre. Det finns en efterfrågan.
Så sent som i november skrev vi om ett annat fall, då med koppling till Vingåker. I fjol uppmärksammades också en misstänkt valpfabrik i Katrineholm. Såväl oseriös uppfödning som djursmuggling är problem att ta i med kraft. Det kräver i sin tur både kräsna köpare och myndigheter med kraftfulla befogenheter. Det är lätt att bli lurad.
Med smuggling och samvetslösa uppfödare kommer en stor risk för djurplågeri – där såväl valpar som tikar far och har farit illa. Risken för traumatiserade och/eller hälsomässigt svaga djur är på allvar. Bara det borde få de flesta att rygga tillbaka, men om över 500 djur stoppas vid gränsen finns förstås ett mörkertal i den smuggling som undgår upptäckt.
Att köpa valp borde vara minst lika genomtänkt som att köpa ny bil. Jordbruksverket har goda råd för den som vill skaffa hund. Ta gärna hjälp av organisationer som Svenska Kennelklubben. Var så noggrann som möjligt, ett felköp slår så hårt.
För att skurkar ska vara framgångsrika är det förstås så att det förfalskas handlingar, tillstånd och annat för att köparen ska gå på bluffen. Att uppgifter stjäls från seriösa uppfödare gör inte bluffarna lättare att genomskåda.
Vi talar om ännu en del av organiserad brottslighet. Det finns därför alla skäl att stärka myndigheternas möjligheter att stoppa smuggling och illegal handel. I somras efterlyste Ekobrottsmyndigheten – i samverkan med Skatteverket och Tullverket - en rejäl genomlysning av hur reglerna om djurskydd och införsel efterlevs. Myndigheterna vill även ge veterinärer rätt att anmäla misstankar om djur som har smugglats in. Kraven för hundförsäljning och förmedling behöver ses över, inklusive att säljaren ska vara registrerad och kontrollerad av Skatteverket.
Uppgifterna om att det finns veterinärer som misstänks skriva ut falska intyg mot betalning tål att tas in också i detta. Med djursmugglingen finns också allvarlig risk att det följer med svåra smittor, parasiter och sjukdomar.
En annan sida av problemet är hur och var säljarna hittar sina köpare. Då behöver vi inte minst sätta fokus på stora köp- och sälj-sajter som Blocket. Det krävs betydligt skarpare kontrollsystem som aktivt försvårar för skurkar och bedragare. Nuläget visar att det inte är bra nog. Om skärpningar inte görs frivilligt och rejält får det säkras via lagstiftning och sanktionsavgifter.
Det finns att göra – både vid gränsen och innanför den, i avvaktan på bredare åtgärder som berör alla valpar i alla EU-stater.