Det är numera ett drygt år sedan världen hörde talas om viruset Covid-19 för första gången. Året 2020 har kantats av mörker och död. De mest utsatta människorna är också de som har drabbats som hårdast av pandemins ekonomiska konsekvenser. Ett av de värsta resultaten är att världshungern och fattigdomen har ökat.
I de fattigaste länderna såg människor sina redan extremt små inkomster försvinna över en natt, utan någon kompensation. I Sverige har coronapandemins ekonomiska förluster hittills varit små, i jämförelse med andra delar av världen har fått utstå. Arbetslösheten är högre än innan pandemin slog till, men på det stora hela har den svenska ekonomin kommit lindrigt undan. Statligt permitteringsstöd, där arbetsbrist har uppstått, har minskat den ekonomiska smällen för många.
Att bekämpa coronaviruset är en lång och mödosam process. Miljontals människor kämpar för sina liv – på olika sätt. Pandemins hälsokonsekvenser är emellertid inte enbart kopplade till viruset, utan även till de ekonomiska konsekvenserna av allt som stängs. Världsbanken rapporterar att den extrema fattigdomen ökar för första gången på 20 år som en direkt följd av pandemin (7/10). Banken beräknar att coronapandemin kommer leda till att ytterligare 88 till 115 miljoner människor tvingas in i extrem fattigdom i år, vilket innebär att leva på mindre än 1,9 dollar om dagen (cirka 18 kronor).
Samtidigt som världen andas ut över läkemedelsföretagen Pfizers och Modernas coronavaccin får vi inte glömma att den pandemiska krisen är mycket mer än bara viruset. Ekonomiska konsekvenser drabbar under flera års tid. Även om vaccinet blir en framgångshistoria 2021.
Därför är det delvis glädjande att årets fredspris tilldelas World Food Programme. I jakten på vaccin får vi inte glömma hungern efter det mest basala människan behöver: mat. Biståndsorganisationen har i en tid där desperationen har varit som störst gett de mest utsatta en vara som vi i västvärlden – trots pandemin - kunnat ta för given.
I måndags larmade Rädda Barnen att uppskattningsvis 11 miljoner barn under fem år nu riskerar svår hungersnöd eller svält. Covid-19 tillsammans med klimatförändringar riskerar att öka hungersnöden. Den redan svåra situationen har förvärrats och riskerar att leda utvecklingen flera år tillbaka i tiden. De småbarnens möjligheter att växa och utvecklas försämras drastiskt och kommer påverka dem för resten av sina liv. Konsekvenserna av årets hungersnöd kommer påverka världens fattigaste länder för flera årtionden framöver om inte världssamfundet gör mer – och det snarast.
Kampen mot coronaviruset måste onekligen gå hand i hand med kampen mot hungern. Världens mest utsatta måste få möjlighet att överleva både sjukdom, fattigdom och svält. Det är avgörande att världens rika länder inte låter den interna pandemibekämpningen leda till att omvärldens problem glöms bort. Akut hjälp krävs för de 11 miljoner småbarn som idag svälter. Världshungern riskerar annars att bli världssamfundets självskapade pandemi, ty resurserna finns att tillgå om vi bara ser till att betala för det.