Med ett nytt resecentrum förändras bilden av stationsområdet i Nyköping radikalt. För den som åker tåg från Nyköping blir de kommande förändringarna alltmer synliga, just nu bereds området på lasarettssidan av Nyköpingsbanan tydligt för det som komma skall. 

Nyköpings Centralstation är en plats med historia och ett vackert stationshus som är närmare 110 år. Kommunen har nu köpt fastigheten av statliga Jernhusen. I dess framtid står något annat än att vara station. Förändring är något konstant, också i en anrik residensstad som Nyköping. Ett fåtal platser och punkter förblir som de var över tid, men det mesta kan och lär förändras, rivas eller byggas om. När dubbelspåret Ostlänken väl blir verklighet – det dröjer ett decennium till – då är det gamla stationsområdet en del av det nya. 

Huset kommer att heta stationen eller stationshuset ett bra tag till. I folkmun är det ju ofta så att många platser hänvisas till vad de en gång var, ”det gamla” eller ”du vet, där gamla XX låg”. För en nyinflyttad är det rena chiffret. 

Det är en centralstation som aldrig var just central. Det var mer platsen där två järnvägar möttes – Nyköpingsbanan och TGOJ-banan. Järnvägsområdet ligger i väster av staden och namnet skvallrar även om förra århundradets hopp om en snabbväxande industri- och bostadsutveckling i området Högbrunn och vidare. 

Det lär alltså dröja innan det nya resecentrum blir en slags centralpunkt i stadsbilden. Centrum är fortfarande Storgatan, från öster och från väster med mittpunkt på Stora torget. Folket på Öster hade för övrigt en egen station, Nyköping Östra. Och den allra första tågstationen låg vid dagens bussterminal, Nyköpings Södra, på TGOJ-banan från Oxelösund mot bergslagsbygderna. Ni vet den där järnvägen som mycket väl skulle kunna transportera folk igen och inte bara gods... 

Nåväl, själva centralstationsbyggnaden bär på mycken historia, uppgång och nedgång. Men nu när kommunen äger fastigheten är det på sin plats att få liv i klockan på utsidan igen. Det är ju inte som om tiden har stannat.