Vissa jobb går ut på att ständigt få skäll

Riksbankchef Erik Thedéen har en del av sin bakgrund i Nyköping. Föräldrarna Thorbjörn och Ulla växte upp här.
Riksbankchef Erik Thedéen har en del av sin bakgrund i Nyköping. Föräldrarna Thorbjörn och Ulla växte upp här.

Den som inte tål hård kritik ska inte bli riksbankschef.

Ledare 23 september 2023 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Det är ingen nöjesresa att vara riksbankschef. Det är ett prestigefullt uppdrag, där kritiken sällan är lågmäld och uppskattningen som bäst kommer efteråt. Erik Thedéen är den nuvarande chefen för Riksbanken. Han efterträdde Stefan Ingves som hade den rollen i sexton jämförelsevis ganska goda år, från 2006 till 2022. 

Thedéen som besökte Nyköping och länsstyrelsen på fredagen, rattar räntesatserna i en tid där medborgare och företag stretar med smalare vardagsmarginaler än tidigare. I första hand beror det på ett inflationstryck som vi inte har upplevt på mycket länge. Räntekostnaderna stiger för att bromsa detta – och Riksbankens beslut styr den utvecklingen. 

 

I ett Sverige som under två decennier har vant sig vid låga räntekostnader och räntesatser gör höjningarna ont för många. Har vi nått räntetoppen för den här gången? Möjligen, säger Thedéen, men det kan bli en höjning till. Sedan dröjer det innan räntan faktiskt sänks. Det tål att tuggas på.

I Sverige är det dyrt att köpa en bostad. Ju närmare de mest attraktiva bostadsmarknaderna du kommer, desto mer behöver du punga upp. Många har därför stora lån för att kunna bo på ett sätt som har känts rimligt – sett till inkomst, familjebehov, ränteläge och arbetsplats. Bostadsmarknaden går trögt, noterar Thedéen, men läget är inte så att folk tvingas att sälja. Vilket förstås är bra. Ingen vill tillbaka till det tidiga 1990-talets kriser. 

Riksbankens uppdrag är att bekämpa inflationen. Även när det gör ont i andra delar av svensk ekonomi. Det ger lätt arga arbetsgivare, buttra branschföreträdare, frustrerade fack samt ettriga ekonomer. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har bara att leva med läget. Riksbanken är helt självständig.

 

Inflation och räntor har höjt vardagströsklarna för många familjer och den svenska kronan har försvagats. När vi handlar importvaror eller för de som tuffar iväg utrikes på semester, blir detta extra kännbart. 

För 20 år sedan folkomröstade Sverige om att byta valuta, till euro. Nej-sidan vann klart, men frågan knackar på dörren igen. Att byta till euron, eller som danskarna har gjort binda kronan till den europeiska, det skulle minska riskerna för de stora skiften som mindre valutor ofta får erfara när det är oro i världen. Vi skulle ha samma valuta som Finland och Tyskland, samt ett mer direkt inflytande i EU. 

Å andra sidan så skulle den svenska inflationen bekämpas från Bryssel eller Frankfurt am Main och inte från Stockholm. Det här är inte Riksbankens fråga, det är politikens. Fördelarna med att byta till euro överstiger nackdelarna, även om den nära inflationsbekämpningen blir något mindre pricksäker. 

 

Ja till euron, skrev den här ledarsidan redan för 20 år sedan. Det gäller fortfarande. Centerpartiet säger nej, minns hur dåvarande partiledaren Maud Olofsson kallades för nej-sidans drottning i folkomröstningen. Men tiden går och det lär bli en spännande debatt på stämman i Örebro nästa helg. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa