Återigen har det blossat upp kritik mot EU-kommissionens förslag om Chat Control. På goda grunder.
Chat Control 2.0 lanserades i maj förra året av EU-kommissionären Ylva Johansson (S). Utöver de grova övertramp som förslaget innebär för den personliga integriteten visar det sig nu också att processen präglats av jäv och ekonomiska incitament för enskilda företag. Trots detta har Ylva Johansson fortsatt sin kamp för förslaget - med ett närmast auktoritärt angreppssätt.
Chat Control syftar till att göra det lättare att identifiera och spåra sexualbrott mot barn på nätet. Det är definitivt ett gott syfte. Dessvärre är den förordning som föreslås otroligt långtgående, vad gäller rätten att övervaka och genomsöka material som privatpersoner, organisationer och företag lägger upp på nätet. Allt som skrivs på olika plattformar från e-post, telefonsamtal och chatt-appar, ska kunna genomsökas för misstänkta ord eller bilder. Förslaget innebär också ett mer eller mindre de facto förbud av så kallad “end to end-kryptering”, som är en otroligt viktig skyddsfunktion för många utsatta människor, särskilt kvinnor.
Johansson har i kommissionärsrollen gång på gång farit med osanning om förslagets faktiska betydelse för människors privatliv. Hon har tidigare hävdat att man ska kunna använda mekanismerna i Chat Control för att scanna innehåll, utan att för det behöva öppna och granska innehållet. Forskare var snabba på att poängtera att det inte fungerar.
Chat Control kommer att kraftigt inskränka rätten till privatliv, integritet och yttrandefrihet. Det öppnar för en oerhört skev gränsdragningsproblematik: Hur ska man säkerställa att människors frivilligt tagna bilder inte läcker? Hur ska en programvara identifiera skillnaden på förbjudet pornografiskt material och en bebisbild i badkaret?
Nyligen uppdagades även att en av de organisationer som har drivit på hårdast för lagstiftningen, Thorn, också besitter den programvara som behövs för att förslaget ska implementeras. Thorn har alltså enorma ekonomiska intressen i att förslaget går igenom. En av de personer som organisationen har jobbat närmast är kommissionären Ylva Johansson (S).
Europaparlamentets utskott, som hanterar denna fråga, har nu krävt svar från kommissionären för inrikesfrågor om eventuellt otillbörligt inflytande vid utarbetandet av förslaget. I sitt svar hänvisar kommissionären till vad hon kallar "sensationsmedia". Vidare säger hon att hon hoppas att ledamöterna i parlamentet kan bedöma förordningen utifrån "dess meriter" trots att denna nyhet läckt. Kommissionären tog även till orda på plattformen X, tidigare Twitter, och hävdade att det fanns de som ville skapa “förvirring”, samt att hon är “klar med varför hon lade fram förslaget – att skydda barn mot sexuellt våld”.
Det är tydligt att Ylva Johansson inte vill veta av den skarpa kritiken och tar inte in det uppenbara. Det är pinsamt för oss alla.
Dags att göra om och göra rätt, Ylva Johansson.