I förra veckan presenterade Svenskt Näringsliv rapporten Framtidens yrkesutbildning – Ge branscherna makten. Där läggs ett antal reformförslag fram för en förbättrad yrkesutbildning. Målet är att få fler att söka sig till yrkesprogrammen, för yrkesgymnasium och yrkesvux. 

I dagsläget har sju av tio företag svårt att hitta den kompetens som de behöver, utbildningsmässigt ofta är detta ofta kompetens i form av yrkesutbildning. Läget beror till stor del på att alltför många elever vänder sig till högskoleförberedande program, exempelvis samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmet. 

Samtidigt är gymnasiet upplagt för att elever främst ska vilja söka sig till de högskoleförberedande programmen. Det har pågått, och pågår fortfarande, en akademisering av de förväntade studier som varje människa ska engagera sig i under sin livstid. En filosofie kandidatexamen har blivit nya gymnasieexamen – något alla helst ska eftersträva och uppnå. 

Detta är varken bra för akademin eller för svensk arbetsmarknad. Många branscher på arbetsmarknaden har stora svårigheter att rekrytera personal med rätt typ av kompetens och relevant (yrkes)utbildning. Det är alltså något som Sverige måste ändra på.

Kombinationen av en förväntan om att många ska ta sig an högre utbildning, samt risken att inte få en grundläggande högskolebehörighet som en 15- och 16-årig elev kan känna då hen funderar på en yrkesutbildning, detta skapar den ohållbara situation som vi nu är i. 

Ett alternativ, som även presenteras i Svenskt Näringslivs rapport, till hur denna utmaning skulle kunna bemötas är att skapa möjligheter för elever att få högskolebehörighet i sin yrkesutbildning. I dagsläget innebär yrkesprogrammen på gymnasiet att eleven inte läser de kurser som krävs för att få grundläggande behörighet till högskole- och universitetskurser. 

Detta skulle exempelvis kunna utformas med hjälp av ett opt-outsystem för de gymnasiekurser som ger just högskolebehörighet, såsom svenska, engelska och matematik. Alltså att de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildning även ingår i yrkesprogram, men att elever ges möjlighet att välja bort dessa kurser om de behagar. Genom detta skulle alltså de som vet med sig att de inte vill fortsätta med högre studier kunna strunta i dessa opt-out-kurser. Det skapar samtidigt en möjlig framtidstrygghet – att i framtiden kunna plugga vidare – även för de som faktiskt vill läsa ett yrkesprogram.

Det finns en hel del utrymme att kunna förbättra yrkesutbildningen i Sverige. Både när det kommer till att ge större makt och påverkan till varje enskild bransch, men även när det kommer till upplägget på yrkesutbildningar. Dessa reformer är viktiga för såväl Sveriges akademiska värld som för svensk arbetsmarknad.