Under tisdagen fick många unga sina antagningsbesked till universitet och högskolor. UHR uppger att 377 000 personer sökt utbildningar till hösten, många av dem i en helt ny stad. Det är något alldeles speciellt med att börja studera. De vännerna man lär känna, studentlivet som möter en och de kunskaper man erhåller från akademin är så viktiga. Det är också för många ett steg ut i vuxenlivet där man för första gången flyttar hemifrån. Just den sista delen kan dock vara svår och många känner oro inför att hitta ett boende. Bostadsbristen i Sverige är enorm och det påverkar unga och låginkomsttagare oproportionellt.
År 2022 rapporterade 7 av 10 kommuner i Sverige att de har ett underskott på bostäder, men dessa kommuner står för 87 procent av befolkningen. I Södermanland uppger alla kommuner att det råder bostadsbrist. I Stockholm måste man i genomsnitt stå i kö i elva år för att få ett förstahandskontrakt. Snittiden för att få en hyreslägenhet i Lund är 7,5 år. I Uppsala är den genomsnittliga kötiden för bostad 8 år, medan den för studentlägenheter är ungefär 3-4 år. För studenter motsvarar de kortaste tiderna en hel kandidatutbildning och lite till. I realiteten innebär denna situation att många unga måste tacka nej till sin drömutbildning. Det är en stor förlust både för den enskilda och för samhället som förlorar kompetens.
För andra grupper kan väntetiden innebära drastiska förändringar i livssituation och bostadsbehov. Bostadsbristen innebär även svårigheter för kvinnor som vill lämna sina aggressiva män, unga personer som vill flytta för att jobba på annan ort och människor som bor utanför storstäderna. Den rådande ordningen duger inte. Människors livsöden och drömmar är helt beroende av en fungerande bostadsmarknad.
Bostadspolitiken behöver därför grundligt ses över och göras om. I dagsläget premieras insiders och ekonomiskt starka grupper, medan outsiders och ekonomiskt svagare grupper missgynnas. För att överbrygga dessa problem behövs större inslag av marknad, regelförenklingar både vad gäller byggregler och krav på standarder och en bättre fungerande flyttkedja. Reglerna för amortering, ränteavdraget och reavinstskatten behöver därför också ses över. En dysfunktionell bostadsmarknad påverkar många andra delar av samhället. Det försvagar inte bara tillväxten utan hämmar människors frihet.
Ingen ung ska behöva tacka nej till en drömutbildning. Ingen kvinna ska behöva stanna med sin aggressiva man. Ingen ska behöva stå över jobbmöjligheter på en ny ort.