Expressen rapporterade tidigare i veckan om mordet på en 31-årig kvinna. Statistiker och småbarnsmamma som skapat sig ett liv i Sverige tillsammans med sin familj. I november förra året hittades hon död i sin lägenhet i Tyresö. Maken är nu misstänkt för mordet. Dagen före dådet hade en barndomsvän uppmanat kvinnan att ringa polisen, efter vittnesmål om svartsjuka, våld och kameraövervakning i hemmet.
Kvinnan var en av de 75 000 kvinnor som årligen utsätts för någon typ av partnervåld. Hon är nu en av de i snitt 16 kvinnor som varje år dödas av sin partner. Förebyggande, långsiktigt arbete är nyckeln för att komma åt roten till våldet. Det handlar både om män som slår kvinnor och om hedersrelaterad brottslighet som drabbar cirka 240 000 unga personer i Sverige. Minst lika viktigt är det dock att på kort sikt få ordning på systemet för att offer för våld i nära relation ska få adekvat skydd och stöd.
En av dessa skyddsåtgärder är att tilldelas skyddade personupgifter. Skatteverket kan besluta att den utsatte ska tilldelas en sekretessmarkering i folkbokföringen, vilket gör att det krävs tillstånd och säkerhetsprövning för att lämna ut personlig information. Den utsatte kan även få så kallad skyddad folkbokföring och bli skriven på annan ort. 25 000 personer lever idag med skyddade personuppgifter, varav 15 000 är kvinnor. Det finns flera olika skäl att få skydd, men en stor andel av kvinnorna har varit utsatta för våld i en nära relation av något slag.
För många kvinnor innebär en vardag med skyddad identitet att praktiska problem uppstår. Betalning av fakturor blir försenade när posten måste ta en omväg genom Skatteverket. Barnen undrar varför de inte får berätta för klasskamraterna var de bor. Skolfotograferingen blir ett stressmoment, som gör att barnet kanske tvingas "sjukanmäla" sig för att undvika frågor varför hen inte kan synas med bild och namn. Att tvingas flytta på grund av hotbilden skapar svårigheter att behålla ett arbete. Dessutom finns ständigt oron att förövaren eller förövarna ska lyckas röja personuppgifterna och en dag stå utanför dörren. 800 kvinnor har helt gått under jord för att inte bli hittade.
Tidigare i år släppte jämställdhetsmyndigheten en rapport om personer som lever med skyddade personuppgifter. Granskningen visar att 3 av 4 kvinnor som fått skyddade personuppgifter någon gång har fått sin identitet röjd. I de allra flesta fall beror det på svenska myndigheters misslyckanden. Hedersutsatta flickor har placerats i städer där släktingar bor. Myndigheterna verkar då ha missat att en person som är utsatt för hedersrelaterat våld ofta lever under hot från en hel släkt. Myndighetspost har skickats till fel adress. Kvinnor som lämnat en våldsam relation har då kunnat sökas upp av sin förövare.
Att få skyddad identitet ska inte vara en quick fix. Myndigheter måste klara av att upprätthålla vattentäta rutiner i sitt arbete för att inte äventyra våldsutsatta kvinnors säkerhet. Kvinnorna måste kunna lita på att samhället kontinuerligt stöttar upp och inte sviker när livet är som allra svårast. Om skyddsåtgärderna inte fungerar är risken att våldsoffer aldrig vågar söka hjälp.