RĂ€tt och riktigt. Det var sĂ„ Ă„klagaren valde att beskriva domarna som föll mot dem som deltog i upploppen i Ărebro i pĂ„skas. Fyra mĂ€n i 20-Ă„rsĂ„ldern döms till fĂ€ngelse för grovt sabotage mot blĂ„ljusverksamhet. TvĂ„ döms till utvisning och tvĂ„ för vĂ„ld mot tjĂ€nsteman. PĂ„följden? Fyra respektive fem och ett halvt Ă„rs fĂ€ngelse.
MĂ€nnens urskillningslösa vĂ„ld bestod bland annat av stenkastning, sparkar och slag med tillhyggen mot sĂ„vĂ€l poliser som polisfordon och polishundar. Dessutom kastades bangers, tegelstenar och andra saker mot Ărebropoliserna. Kostnaderna för samhĂ€llet Ă€r i mĂ„ngmiljonklassen. Skadorna pĂ„ fordon bedöms ligga pĂ„ minst 2,5 miljoner kronor. Polisutrustning för drygt en halv miljon kronor har förstörts. 71 poliser skadades under upploppen, varav 50 var tvungna att uppsöka vĂ„rd. Konsekvenserna av upploppen Ă€r katastrofala, bĂ„de ur mĂ€nsklig och ekonomisk hĂ€nsyn. DĂ„ inkluderas inte den psykiska skada som Ă„samkats poliserna och de civila medborgare i omrĂ„det som inte var del av upploppen. Vi ska vara tacksamma för att det inte blev vĂ€rre, men vad Ă€r det som talar för att nĂ„got liknande inte kan ske igen?
Orsaken till upploppen finns inte i polisens agerande. Problemet Ă€r inte heller â tro det eller ej â den danska högerextremisten Rasmus Paludan. Oavsett hur mycket man hatar Paludans koranbrĂ€nning kan vi inte med rĂ€tta förbjuda hans rĂ€tt att yttra sig. Polisen kan visserligen bestĂ€mma var han ska fĂ„ demonstrera, men inte förbjuda hans rĂ€tt att yttra en Ă„sikt. Demokratin skyddar alla, oavsett ideologisk hemvist. Polisens jobb Ă€r att skydda det fria ordet och den som yttrar sig, vare sig hen heter Rasmus Paludan eller Greta Thunberg. Det som mĂ„ste bekĂ€mpas Ă€r de personer som medvetet vill nedmontera mĂ€nniskors demonstrations- och yttrandefrihet.
Hatet mot din meningsmotstĂ„ndare mĂ„ vara starkt, men vĂ„ld Ă€r ingen lösning lĂ€mpad för en demokrati. Polisens uppgift â att skydda demonstranten frĂ„n motdemonstranten â Ă€r sĂ„ledes att skydda grupperna frĂ„n varandra och deras rĂ€tt att yttra sina Ă„sikter utan att drabbas av vĂ„ld. Det Ă€r ocksĂ„ dĂ€rför som brotten under pĂ„skhelgen inte bara bör ses som "vanligt" vĂ„ld, utan som en medveten attack mot det politiska systemet och vĂ„ra grundlagsstadgade fri- och rĂ€ttigheter. PĂ„skupploppen var en attack mot demokratin och straffen bör vara i paritet med det.
Fem Ă„rs fĂ€ngelse och utvisning Ă€r i det sammanhanget ett relativt "snĂ€llt" straff med hĂ€nsyn till upploppens konsekvenser. Ă
klagaren hade yrkat pĂ„ lĂ€ngre fĂ€ngelsestraff, och det Ă„terstĂ„r att se hur den legala processen fortsĂ€tter vid ett eventuellt överklagande till hovrĂ€tten. Ă
klagaren bedömer det som mycket troligt att processen gÄr vidare. Eftersom brottsrubriceringen "sabotage mot blÄljusverksamhet" trÀdde i kraft sÄ sent som 2020 kan en dom i hovrÀtten bli vÀgledande.
Det gÀller att samhÀllet framÄt bÄde juridiskt och politiskt markerar mycket hÄrt mot alla former av upplopp och vÄld mot blÄljusverksamhet. Det Àr ovÀrdigt en demokrati att unga mÀn kastar sten och slÄr ner poliser. Det spelar ingen roll om det stÄr en dansk man med högerextrema Äsikter och brÀnner en koran. VÄldet fÄr aldrig legitimeras i en demokrati.