Interpellationer från V och MP om de unga ensamkommande tog den största tiden i anspråk under mötet. När ungdomarna fyller 18 år riskerar de att flyttas till ett asylboende i en annan kommun oavsett hur länge de varit i Gnesta, även om de studerar. Ansvaret för dessa unga människors liv bör tas gemensamt, hävdade partiernas företrädare.
Regeringen har även tillsatt ett antal miljoner kronor för att kommunerna ska kunna ta ansvaret att låta dem stanna kvar. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Ingrid Jerneborg Glimne (M) menade dock att pengarna inte på lång väg täcker kostnaderna.
Hon underströk även att hon inte hade bråttom hem till kvällens fotbollsmatch. Det hade inte heller oppositionens Lena Staaf (V) som ställde frågan varför man inte kan ge samtliga 18-åriga ensamkommande ungdomar i Gnesta amnesti.
– Nämnden har beslutat att följa lagen men det sker alltid en individuell bedömning och man tar hänsyn till särskilda skäl, upprepade Jerneborg Glimne flera gånger under frågestunden.
Lena Staaf beklagade att nämnden inte inser att det är inte olagligt att fatta beslut i frågan om att låta de unga stanna och försöka hitta boenden åt dem. 60 kommuner har gjort det, däribland Vingåker och Västerås, menade Staaf.
– När det gäller de som är myndiga så är det en kulturfråga. På många håll i världen så är man försörjare vid 18 årsålder, menade nämndens ordförande.
– Dessutom är det inte så stor skillnad att bo i Flen eller Gnesta. Man får väl lära sig om inte annat.
Att få sin ålder uppskriven och därefter tvingad att flytta kanske är en svår sak för den som inte har så stora resurser, menade Carl Werner (MP).
– Var ska vi ta pengarna ifrån? Var ska våra Gnestaungdomar bo? Vem ska blir utan mat, de äldre eller? undrade Jerneborg Glimne.
Ersättare Kerstin Grenthe (L) hävdade att det inte behöver vara någon stor kostnad att låta dem stanna.
– Vi har fyra myndiga killar som bor hos oss i Stjärnhov. De går i Åsbackaskolan och kostar inte en enda krona för kommun. Migrationsverket står för notan när de över 18 år. De gillar ju Gnesta och är aktiva i idrottsföreningar, hävdade Grenthe.
Nämndens ordförande fick även frågor om hur framtiden ser ut för hvb-hemmet i Gnesta och svarade att hon inte riktigt visste eftersom det är en oklar hyresmodell för närvarande.
Därefter godkände ledamöterna framtidsplanen, kommunens samlade styrdokument och gav därmed den politiska majoriteten fortsatt ansvarsfrihet för den styrande majoriteten.
Nästa år väntas kommunens pengasäck växa med 23,5 miljoner kronor i ökade skatteintäkter.
– Vi står för stabillitet och ansvar. Det är inte valfläsk, sammanfattade kommunalrådet Ann-Sofie Lifvenhage (M).
Majoriteten vill avsluta tre stora byggen som utlovats – äldreboendet Strandhagen, den nya sporthallen samt den nya förskolan vid Dansutskolan. Oppositionen (V, L och C) vill rädda det gamla Vattentornet och snarast planera för en ny brandstation.
– Intressant att oppositionen som ofta efterlyser satsningar utanför tätorten ser räddningen av Vattentornet i tätorten som den viktigaste frågan, sade Lifvenhage (M) och fortsatte:
– På samma sätt som jag inte byter tvättmaskin innan det är dags, så gäller samma resonemang om en ny brandstation, avslutade hon.
– Rent juridiskt råder begränsningar om vad som gäller för en renovering men redan i vinter hoppas jag att det kommer besked om framtiden för tornet, sa kommunalrådet Johan Rocklind (S).
Flera av ledamöterna skyndade därefter hem för att åtminstone se delar av andra halvlek av returmatchen som skickade Sverige vidare till WM.Hur mycket man hann se av matchen berodde förstås på avståndet till det egna hemmet i den vidsträckta kommunen.