Kronprins William och Catherine, prinsessan av Wales, häller upp första glaset av en särskild öl, Kingmaker, som tagits fram till den stora kröningsdagen.
Människan är en andlig och ritualbunden varelse. Som exempelvis att vi även om vi inte tror på en gudom firar de högtider som de som kommit före oss också gjorde. En ritual bekräftar en övergång och det finns exempel på små barn som tror att det är själva födelsedagskalaset som gör att man blir ett år äldre. Utan ett kalas inget åldrande.
Det är därför som kröningen av kung Charles III är relevant inte bara för Storbritannien, inbitna anglofiler eller rojalister, utan för oss alla. För många är det ett stycke levande historia. En ceremoni med tusenåriga anor som innehåller vad man försiktigt skulle kunna kalla för arkaiska delar. Tänk bara på att kröningsstolen i Westminister Abbey tillverkades på 1200-talet för att inkludera ”The Stone of Destiny”. Den sten Edvard I fräckt norpade från Skottland för att bevisa sin överhöghet även där. Alternativt att den blivande kungen kommer att bära en vit skjorta när han smörjs med helig olja. Allt skulle kunna vara hämtat ur en riddarroman eller snarare: Fakta trumfar alltid fiktion.
Sverige är ett land som länge betonade sin modernitet. Att vi minsann var bättre och mer progressiva än alla andra. Men vi har också våra ritualer och många av dem kan tyckas moderna, men är äldre än vad vi tror. Tänk exempelvis på att Tage Erlanders stoft vid sin död fördes från Stockholm hem till Värmland. En slags omvänd Eriksgata eller att Anna Lindhs begravning innehåll många komponenter som även kungliga statsbegravningar har haft. Samt att vi, trots att monarkin politiskt har degraderats till en plym, fortfarande låter den spela en viktig roll. Inte minst under kriser såsom pandemin.
Monarkier och kungligheter ska innehålla ett visst mått av mystik. Annars blir det politiskt alldagligt. Det är därför som kröningen kommer att genomföras enligt konstens alla regler och har man ett intresse för historia och ritualer är det ett måste att följa den. Idag ska man vara lite över 80 år för att minnas när Elizabeth II kröntes. Äntligen får vi chansen att se en kröning igen.
Min enkla uppmaning är därför att sitta som klistrad vid tv:n, och tack vare teknologin kan man följa den i direktsändning. SVT sänder alltihop i realtid och förslagsvis kan man även unna sig en kopp te för att verkligen insupa förståelsen för Storbritannien. Ett tips för den som vill känna sig själv lite kunglig är att kung Charles favoritte är darjeeling. Man behöver inte tycka om monarkin, men man ska i alla fall inse att monarkin är långt ifrån irrelevant. Speciellt i dessa tider med ett alltmer turbulent politiskt klimat.
Länge leve konungen!
David Lindén är författare och historiker. Han medverkar som fristående krönikör i SN.
