Min pappa hade hört talas om att det skulle vara möjligt att ta del av uppdateringar från kriget i Ukraina på Tiktok. Besvikelsen infann sig snabbt. “Det var ju bara massor av dansande, välopererade fruntimmer!” Applikationen raderades snabbt från läsplattan.
Pappa kastades rakt in i barn och ungdomars digitala verklighet. Ja, vi sitter faktiskt och tittar på sånt “strunt”. Enligt Internetstiftelsens rapport “Svenskarna och Internet 2022” använder hälften av 00-talisterna respektive 30 procent av 10-talisterna Tiktok dagligen. Hade pappa gett Tiktok-algoritmerna och “for you”-sidan en chans att förstå, skulle han snart inse att applikationen är så mycket mer än trendande koreografier.
Applikationen Tiktok lanserades första gången under namnet Musical.ly år 2014 och var då en mycket populär app för barn. 2018 köptes applikationen upp av det kinesiska företaget Bytedance och slogs ihop med Tiktok. Initialt gick appen ut på att filma sig själv och mima till bakgrundsmusik. Under pandemin fullkomligt exploderade antalet användare. I dag är Tiktok fyllt av videor om allt från att baka bananbröd, horoskop och danstrender som väcker gamla 80-talslåtar till liv på nytt, till fenomen som blir hela världens internskämt.
Det finns fler intressanta aspekter av Tiktok än dess harmlösa roll inom populärkulturen. I somras skrev flera större tidningar om att influencers får börja se upp. Tiktok konkurrerar med influencers och har tvingat Meta-ägda Instagram och Facebook att satsa på rörligt material. Till och med Youtube har introducerat Tiktok-liknande videor, så kallade Youtube Shorts. I dag har 25 procent av världens alla internetanvändare ett konto på Tiktok.
Ytterligare en intressant aspekt är det faktum att Tiktok är ägt av ett kinesiskt företag. Under 2020 lät Donald Trump meddela att man övervägde att banna appen av datasäkerhetsskäl. Företaget bakom Tiktok har dock uppgett att personlig data om amerikanska medborgare har lagrats på amerikanska servrar. I somras uppdagades det att känsliga personuppgifter hade läckt till Tiktok-anställda i Kina.
Själv har jag ännu inte skapat ett konto på Tiktok, utan har tänkt att jag inte vill bli beroende av ännu ett socialt medium. För det har jag blivit kallad “boomer”, förmodligen med rätta. Uppenbarligen har jag ju missat något. Jag har även skämtat om, med ett visst mått av allvar, att jag inte vill sälja min själ till kinesiska staten.
Rebecka Undén är ledarskribent i SN.