Den liberala demokratin ska försvaras gemensamt

Kriget Àr nu verklighet i Europa. Men vÀst stÄr mer enat Àn nÄgonsin.

Foto: Peter Knutsson

Krönika2022-03-07 05:00
Detta Àr en ledarkrönika. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.

EU och Nato har snabbt uppvisat en enad front mot Ryssland och deras aggressioner. Den hastighet och beslutsamhet som vÀst har visat kring sanktioner, flygförbud med mera hade nog inte den ryska presidenten rÀknat med.

Nato och EU har kommit nĂ€rmre varandra den senaste tiden. BĂ„da Bryssel-placerade organisationerna har haft en unikt enad front mot Ryssland efter den senaste tidens aggressioner. BĂ„da institutioner borde vara naturliga partners men de senaste Ă„ren har vi sett stundtals anstrĂ€ngda relationer. 

Under slutet av 2019 nĂ„ddes nog relationens bottenpunkt nĂ€r Frankrikes president Macron uppgav i en intervju i The Economist att “What we are currently experiencing is the brain death of Nato” och dĂ€r hans argument att EU mĂ„ste börja se sig sjĂ€lva som en strategisk geopolitisk kraft.

EU har ocksĂ„ gjort större Ă„taganden för att kunna kontrollera Europas egen sĂ€kerhet. Förra Ă„ret presenterades nĂ„got som kallas för ”Strategic Compass” som ska godkĂ€nnas under 2022. Huvudpunkten i förslaget Ă€r att EU ska skaffar sig kapaciteten att snabbt kunna placera upp till 5 000 soldater vid behov. Dessa soldater ska vara en samling av soldater frĂ„n olika EU-lĂ€nder som ska formeras snabbt och kunna placeras ut vid sĂ€rskilda hĂ€ndelser. 

Hur detta ska hanteras ÄterstÄr att se, men mÄnga EU-lÀnder har olika behov, möjligheter och sÀkerhetspolitiska stÀllningstaganden. Frankrike Àr ordförande i EU fram till sommaren och det Àr ingen hemlighet att President Macron önskar se ett mer sjÀlvstÀndigt militÀrt försvar av EU och Europa.

Trots detta har EU och Nato samspelat och visat en tydlig enighet nÀr det kommer till krisen i Ukraina. NÀr den ryske utrikesministern skickade brev till mÄnga europeiska lÀnder inklusive USA och Kanada fick han bara svar frÄn tvÄ organisationer: EU och Nato. Sanktioner, flygförbud och vissa exportförbud har genomförts i en hastighet som vi aldrig skÄdat förut.

Detta visar att de starkaste organisationerna för försvaret av den liberala demokratin och rĂ„dande vĂ€rldsordning Ă€r stora nog att snabbt enas kring en gemensam linje nĂ€r vĂ€l krisen uppstĂ„r. 

Dessa tvĂ„ organisationer har ocksĂ„ olika politiska uppdrag och möjligheter. För att sĂ€kra ekonomiska sanktionsmöjligheter och energiförsörjning för Europa Ă€r EU den optimala organisationen, tillsammans med andra lĂ€nder, framför allt USA. Nato saknar den politiska möjligheten att kunna göra dessa Ă„tgĂ€rder. 

Den snabbt formerade enigheten kring ekonomiska och flertalet andra sanktioner Àr ett bevis pÄ att nÀr vÀl krisen kommer stÀller demokratier upp för varandra. Försvaret av den liberala demokratin Àr en gemensam kamp dÀr alla vi som Ätnjuter demokrati, mÀnskliga rÀttigheter och fria medier behöver kÀmpa tillsammans. Kriget i Ukraina Àr ett bevis pÄ att inget demokratiskt land stÄr ensamt.

Ulrica Schenström Àr vd för gröna, liberala tankesmedjan Fores och fristÄende krönikör i SN.