Det första steget på integrationsstegen

Ständiga förändringar är nödvändiga i ett levande samhälle.

Foto:

Krönika2020-11-21 05:16
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förändringsprocesserna finns där ständigt, men vi är bara medvetna om dem ibland. När förändringen är snabb och brutal – som nu under pandemin. 

På bara några veckor gick världssamfundet från välmående, glada miner till hotbilder och skrämselhicka. Alla (?) blev tagna på sängen och ”ingen såg den komma”. Beredskapen för bekämpning av smittsamma sjukdomar var inte alls i nivå med det hastigt uppkomna behovet. Inte många kan påstå sig ha varit förkloka. Snarare var de flesta med kunskap och makt på traditionellt sätt efterkloka: så här borde vi ha gjort. Men vi visste ju inte. 

Ingen kunde väl tro att det skulle gå så här?

En annan katastrof som ”ingen såg komma” stavas Donald Trump. Att amerikanerna 2016 skulle lyckas leta upp ett verkligt stolpskott bland över 300 miljoner invånare var inte väntat. Att han nu inte vill lämna sin position sedan han förlorat valet var mera väntat. 

Ett tredje problem heter Bashar al-Assad och han är diktator i Damaskus. Hans katastrofala krig mot den egna befolkningen har resulterat i miljoner flyktingar och miljarder i förstörda byggnader och infrastruktur. 

Sammantaget har dessa skeenden – pandemin, Trump och Assad – lett till att många flyktingar har sökt sig till Sverige för asyl eller för ett mer permanent liv i ett nytt land. Men det är inte lätt att komma in ny på den svenska arbetsmarknaden. 

Det finns dock ”medicin” mot dålig och långsam integration som kan sättas in:     

Det är en viktig förutsättning att den som kommer till Sverige har en målbild där hen kan se sig själv som självförsörjande i det nya landet. För att lyckas lära sig svenska måste man tro/veta att det är möjligt. Lika viktigt är det att se hur tidigare kompetenser respekteras och ger möjlighet att gå vidare i samma bransch som man kommer ifrån. 

Vårt största hinder mot integration i Sverige är för högt insteg. Det kan liknas vid en stege, där det lägsta steget saknas eller ligger så högt att många inte når upp. Man måste sänka insteget och samtidigt möta utbildningsbehoven. De kunskaper och erfarenheter som flyktingarna har med sig behöver tas tillvara bättre, även om de ofta inte är dokumenterade i betyg, intyg och referenser. För alla vuxna och unga vuxna har givetvis samlat ihop en ”generell kompetens” som man inte är särskilt medveten om. Det kan gälla sånt som praktisk problemlösningsförmåga, jobba självständigt, prioritera arbetsuppgifter, förstå helhet och sammanhang och så vidare.

Genom att börja med ett lågt insteg baserat på generell arbetskompetens kan man få en bra start på integrationsprocessen. Bland föregångarna inom området validering av generell kompetens  är skottarna vassast. De har lyckats att visa respekt för flyktingars resurser samtidigt som de ställer krav på deras engagemang i processen.       

Något att ta efter för Sverige?

Tommy Jansson är utvecklingskonsult från Stigtomta. Han medverkar i SN som fristående krönikör.