Kunskap, kommunikation och samarbete, det betyder mycket när liv står på spel.
För fem år sedan drabbades vi av covid-pandemin, som lamslog stora delar av världen. Det är svårt att på begränsat utrymme bli heltäckande. Men här är några saker vi bör ha lärt oss av pandemin och hanteringen:
1. Säkerheten gäller främst, men inte så att det äter upp handlingsutrymmet. Tvekan kostar. Det här var landshövding Beatrice Ask också inne på en intervju med ledarsidan nyligen.
2. Ett mer beslutsamt agerande tidigt hade begränsat en del av de svåraste följderna. Det går inte alltid att invänta ett 100 procent säkert svar.
3. Släpp aldrig blicken på det som sker nära. Ibland kan särskilda åtgärder som inte helt följer de nationella anvisningarna vara nödvändiga i stunden. Fastna inte i chefshierarkier, underskatta inte personalens förmåga att lösa problem direkt.
4. Andra, med annan kunskap och förmåga, kan bidra med värdefulla resurser, utifrån lokala och regionala förutsättningar. Samverkan myndigheter, civilsamhälle och näringsliv satt för långt inne. Kommunikationsytor måste säkras snabbt.
5. Medmänniskans situation måste ingå i all beslutshantering. En vettig hantering behöver också ta in det sköra. Ojämlikheter förstärks alltför lätt när krisen slår till. Myndighetsmakt med empati skiljer oss från det totalitära. Det är svårt, förstås, men ack så värdefullt.
6. Utgå från att de flesta följer råd – om de är tydliga nog, kommunikationen välriktad och allvaret uppenbart. Agera med mer kraft där det inte fungerar.
7. Värdet av medicinsk forskning kan inte överskattas. På kort varsel kunde Sverige och världen fokusera människors absoluta spetskunskaper till mänsklighetens fromma. Det var en nyckel till ett vaccin – och en snabbare seger över smittan.
Minns att många yrkespersoner vardagligen gjorde sitt jobb med trots smittrisker och med egen hälsa i vågskålen. Där gjordes stordåd i det tysta.
8. Släpp prestigen. Våra nära myndigheter och makthavare får inte se medier som motståndare i tider av begränsad kunskap och ett stort behov av kommunikation. Inte heller vi inom mediesfären får vara prinsessor på ärten.
9. Öva, öva, öva innan krisen. Utan övningar för det riktigt svåra hamnar vi lätt på hälarna. Då saknas utrustning, förbrukningsmateriel och vettiga lager, knepiga beslutsled uppstår och kommunikation fastnar i stuprör.
10. När det är riktigt illa är just kostnaderna ett underordnat problem. Ställ krav på rimliga kontrollfunktioner inom myndighetsansvaret, men den perfekta kostnadseffektiviteten är inte värd att vänta på. Efter det akuta läget gäller det däremot att agera snabbt mot det kostnadsdrivande.
Signar Mäkitalo, tidigare smittskyddsläkare i Region Sörmland
Beatrice Ask, landshövding
Det finns betydligt mer förstås, men vi stannar här så länge. En snabb och dödlig smittspridning över hela världen är en av mänsklighetens svåraste motståndare. Kom ihåg att det i början saknades givna motmedel. Det kommer nya kriser, då måste vi vara bättre beredda.
Region Sörmlands smittskyddsansvarige Signar Mäkitalo var en frisk fläkt, inte alltid uppskattad högre upp i hierarkin för sin frispråkighet. Men ett personligt ansvarskännande i ett ansvarsfyllt uppdrag är en ofta underskattad nytta.
Lös uppgiften även om inte facit är skrivet. Var mer än en funktion.
Olof Jonmyren är politisk redaktör.
Vi visste väldigt lite i början av pandemin, men det gäller att inte bli handlingsförlamad.