I Reftele huserar två tusen människor och tre tusen kor. Centrum består av en Lantmännen, en liten Tempobutik och skolan. Reftele är samhället jag brukar kalla för “hemma - hemma”. Som så många andra känner jag nostalgi kring platsen där jag växte upp. I Sörmland känner säkert många samma sak för Trosa, Gnesta och Vingåker. Orten man kommer från representerar vem man är. Därför är det också extra förargande när den platsen feltolkas i den politiska debatten.
Nästa helg är det landsbygdsriksdag i Nyköping. Ibland känns det som att det är omöjligt för vissa att förstå en person som kommer från en “håla” på landsbygden. Det märks att det finns fördomar mot glesbygd och landsbygd. Anna Kinberg-Batras ökända “Stockholmare är smartare än lantisar”-citat är det bästa exemplet på detta. Det är inte konstigt att det framstår som att det finns en konflikt mellan stad och land när stadsbor och lantisar målas upp som helt skilda väsen.
Efter valet 2022 visades en bild på ett splittrat land upp ide flesta medier. Klyftan mellan Sveriges två delar sades ha växt och alla partier hade misslyckats med att föra dem samman. På landsbygden röstade väljarna på Sverigedemokraterna och Centerpartiets starka landsbygdsförankring påstods vara ett minne blott. Skillnaderna mellan stad och land blåstes upp. Ett tydligt exempel på hur det spårade ur är hur det skrevs om att Sverigedemokraterna hade gått om Centerpartiet i Värnamo, självaste Annie Lööfs hemkommun. Det framställdes som om partierna hade ställts mot varandra, men faktum är att SVT:s vallokalsundersökning visade att Sverigedemokraterna och Centerpartiet knappt hade bytt några väljare med varandra. Rapporteringen gav alltså en missvisande bild av verkligheten, allt detta för att skapa rubriker.
På platsen där jag växte upp har saker förändrats. Skolan har varit under stängningshot i årtionden och platserna på äldreboendet blir färre och färre. När jag gick i gymnasiet började länsbussarna åka den snabbare riksvägen i stället för att stanna hos oss. Allt detta skapar en känsla av att vara bortglömd som många på landsbygden känner igen.Men den känslan är sannolikt densamma som unga i storstädernas förorter känner när inga lärare vill jobba i deras skolor.
Kanske är det så att människor i olika delar av landet egentligen inte är så olika? I stället för att spä på en missriktad motsättning, borde mer utrymme ges till politikens innehåll. Självklart påverkar politiska förslag olika delar av Sverige på olika sätt, men vi människor har trots allt ofta snarlika behov. Oavsett var, i Norrlands inland, Stockholms innerstad eller på den sörmländska landsbygden förtjänar människor att politiken faktiskt genomför reformer som förbättrar livet.
Elin Venholen är ledarskribent.