Hälsoproblem och konflikter med franska myndigheter fick Alfred att flytta till San Remo, Italien under vinterhalvåret. Hans dåliga luftrör tålde inte den svenska kylan. Här är hans arbetsrum i Villa Nobel i San Remo.
Så var det dags igen efter två års uppehåll för gäster från hela världen att samlas i Stockholms stadshus. I Alfred Nobels anda ska priser delas ut till de som “hafva gjort menskligheten den största nytta”. Priserna är en produkt inte bara av en enorm förmögenhet och ett rikt yrkesliv, utan av en ensam, melankolisk man som funderade över sin livsgärning.
Europas rikaste vagabond brukade han kallas i folkmun. Utåt sett var han affärsmannen som arbetade konstant och som sov fyra timmar per natt. Inom sig var han en idealistisk drömmande person som fascinerades av romantiska poeter som Shelley och Lord Byron. Biblioteket var fyllt av skönlitteratur på flera olika språk och källaren var fylld av franska viner. Alfred skrev själv såväl teater som prosa. Den mest kända dikt sätter fingret på hans person, och inleds med raderna: “du kallar mig en gåta, kan så vara. Ty vilket liv är ej en olöst gåta”.
Alfred drömde om ett annat liv, bortom ensamheten. En dag sätter han in en annons i tidningen och efterlyser en kvinnlig sekreterare. Hon skulle vara kunnig, beläst och kunna flera språk. Men inredningsplanerna i bostaden på Avenue Malakoff i Paris indikerar att han förmodligen sökte något mer. Ritningarna över såväl barnkammare som fruns sovrum, chambre de madame, tyder på drömmar om ett familjeliv.
När 33-åriga österrikiskan Bertha Kinsky svarar på annonsen hinner de tillbringa en vecka tillsammans, innan Bertha får brev från Arthur von Suttner, en man vars familj hon tidigare arbetat för. Alfred frågar om Berthas hjärta är ledigt, men det visar sig att hon ska gifta sig. De båda håller dock brevkontakt under en lång tid. Snart skulle Bertha komma att bli en pionjär inom den österrikiska fredsrörelsen.
När Ludvig Nobel, Alfreds äldre bror, avlider i Cannes år 1888, uppstår ett missförstånd. Alfred ser i stället sin egen dödsannons i tidningen och upptäcker att han omnämns som “dödens köpman”. Ryktet går och snart står hans vänner och kollegor på trappan till huset och upptäcker att han inte alls är död. Att se sin egen dödsruna får Alfred att börja grubbla över hur han skulle bli ihågkommen efter sin död.
Över brevkorrespondens med Bertha von Suttner gror tankarna om det som senare ska bli Nobelpriset. Alfred inser det något paradoxala i att driva en vapenfabrik i Karlskoga, samtidigt som han ser sig själv som en fredsvän. Snart landar han i att freden förutsätter framtagande av vapen som ingen till slut kommer att våga använda i krig.
En vapentillverkande, hårt arbetande affärsman som drömde om kärleken och vidhöll att freden är det slutliga målet. Hans kortfattade testamente utgör grunden till världens mest prestigefyllda vetenskapliga och kulturella pris.
Hälsoproblem och konflikter med franska myndigheter fick Alfred att flytta till San Remo, Italien under vinterhalvåret. Hans dåliga luftrör tålde inte den svenska kylan. Den 10 december 1896 avlider slutligen Alfred Nobel, en man vars liv verkligen är en enda gåta. En vapentillverkande, hårt arbetande affärsman som drömde om kärleken och vidhöll att freden är det slutliga målet. Genom Nobelpriserna slöts äntligen Alfreds cirkel. Den stora förmögenheten kunde komma till nytta för något större.
Rebecka Undén är ledarskribent.