Många händelser och skeenden under 2023 har varit dramatiska. Rysslands pågående krig i Ukraina, utbrottet av svinpest i Fagersta, E6:an vid Stenungssund som rasade, rekordmånga skjutningar kopplat till gängrelaterad brottslighet, terroristattacken i Israel och nu vulkanutbrott på Island.
Det mesta får konsekvenser för oss alla. Om inte annat märker vi att ekonomin går sämre, att det mesta har blivit dyrare och att det råder brist på en del importerade varor. För oss på länsstyrelsen är arbetet när det gäller beredskap och civilt försvar uppgraderat. Vi har fått börja fundera över både "samhällsviktiga företag" och livsmedelsförsörjning igen. Vi har övat och kommer att fortsätta öva på epizootier, hur vi ska agera vid sjukdomsutbrott bland såväl tama som vilda djur.
Inom stadsbyggnads- och planarbetet är risken för jordskred, översvämningar med mera alltid viktigt att ha med. Vi har ett samarbete med Polismyndigheten och kommunerna om brottsförebyggande åtgärder. Fördelen med att arbeta konkret med planering, förebyggande insatser och genomförande är att man får kunskaper om och en tro på att problem går att lösa.
Väderleksrapporterna har blivit mer alarmistiska. Ibland kan man bli irriterad över att det varnas för såväl blåst som vanligt snöfall och ändrade temperaturer. Vi lever trots allt i ett land med fyra årstider, vilket de flesta av oss både uppskattar och har vant oss vid. Men den globala klimatförändringen är på allvar. Årsmedeltemperaturen höjs och riskerna för extremväder ökar. Behovet av den gröna omställningen är uppenbar. Vi har kunskaper och det finns åtgärder för att minska problemen.
I månadsskiftet november/december hölls FN:s klimatkonferens i Dubai, COP 2023. Världens länder skulle göra en global översyn av klimatarbetet och utfasningen av fossila bränslen. Glädjande nog landade konferensen i en överenskommelse om att ställa om från fossila bränslen. Många hade gärna sett mer ambitiösa skrivningar och tvingande åtgärder, men att alla länder har samlats kring målbilden är ett historiskt steg framåt. Tillsammans med konkreta insatser för att hjälpa fattigare länder att ställa om är detta bra. Det är också en signal till företag världen över som kan och förmodligen vill ligga i framkant av utvecklingen.
Små steg är också steg om de går åt rätt håll. Nyligen hörde jag att ett parti rannsakat sitt eget arbete och kommit fram till att miljöpolitiken gynnat de bättre bemedlade, men glömt vanliga medborgare. Jag kan sympatisera med insikten. Många pekpinnar är krångliga i vardagen.
Vem har inte stått vid återvinningen med något undrande över om det är papper, plast eller glas? Eller lite av varje som det inte finns någon behållare för. Vi lär få leva med en del praktiska problem även framöver, men jag hoppas att samhällsingenjörerna blir bättre på att det ska vara lätt att göra rätt.
Och eftersom jag nu lärt mig det: de krusiga presentsnörena på paketen ska slängas som restavfall, inte i pappers- eller tidningsåtervinningen. Sådana snören innehåller ofta plast, men passar inte heller i plastbehållarna, då det finns klister som förstör återvinningsprocesserna.
God Jul och Ett Gott Nytt År!
Beatrice Ask är landshövding i Södermanland. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.