Influencers skada, nytta och inflytande har debatterats flitigt fram och tillbaka sedan yrket fick ett namn. Att vara influencer är någon som har inflytande på andra och kan påverka dem att utföra vissa handlingar. 

Väl fixade, snygga och inflytelserika unga kvinnor säljer på ungdomar olika produkter och skönhetsideal. Skandaler har uppkommit. Reklam för skönhetsingrepp, utnyttjande av oskyldiga människor och droger har förekommit. Vad man än tycker om yrket har de här personerna onekligen ett inflytande. Företag använder i allt större utsträckning reklam via influencers och ibland hellre än via annan traditionell marknadsföring. Dessa influencers påverkar trender, intressen och konsumtionsmönster. 

Personligen följer jag ganska få influencers och youtubers, men de jag följer är en mixad kompott av livsstils-influencers, rese-influencers och ASMR-artister. Det sistnämnda är en förkortning för Autonomous sensory meridian response och det sägs stimulera tittarnas eller lyssnarnas sinnen. 

Vad jag har noterat är att samtliga har börjat göra reklam för olika ljudbokstjänster. Följare erbjuds rabattkoder för att testa de olika apparna och blir tipsade om intressanta böcker. 

I flera år har vi annars fått höra om läsdöden, särskilt bland unga. Studie efter studie visar att människor läser allt färre böcker och spenderar allt mindre tid på fritidsläsning. Ett väldigt oroande tecken, tycker många. Då bör det vara glädjande att allt fler, särskilt unga, ökar sitt lyssnande av ljudböcker och får både sin facklitteratur och skönlitteratur därigenom. 

Den synen är det dock många som inte delar, särskilt bland författare och opinionsbildare. I diverse tidningsartiklar har vi kunnat läsa om det oroväckande fenomenet ljudböcker som tränger undan den mer klassiska litteraturformen. Frågan man då bör ställa sig är vad dessa personer anser att människor i allmänhet och unga i synnerhet ska få ut av sin läsning?  

Är det fulare att lyssna på ljudbok än att läsa en pappersbok? 

Enligt forskningen är det ingen kognitiv skillnad i förståelse mellan att använda öronen eller ögonen när det kommer till att ta till sig böcker och dess innehåll. Sedan kan man självklart argumentera för att en läsare får olika upplevelser av en bok beroende på om de läser den eller lyssnar på den. Kanske har man en mysigare stund med en fysisk bok i soffan? Får man ett ökat intresse för innehållet när en känd skådespelare läser upp orden? Det är snarast frågan om personlig preferens, vad var och en föredrar. Att människor väljer att njuta av skönlitteratur eller att lära sig något nytt via hörseln snarare än synen är inte ett problem. 

Influenceryrket kommer nog inte dö ut inom en snar framtid. Om dessa personer kan få unga följare intresserade av olika böcker och olika typer av läsning är det något som är positivt. Lägg då hellre mer tid på att diskutera böckerna med barnen i stället för att döma ut metoden.

Nora Karlsson är ledarskribent.