I Australien var arbetslösheten stor i slutet på 1990-talet och man sökte nya vägar för att få flera ”aussier” i arbete. I hela Australien bodde bara 19 miljoner människor – de flesta i de fyra större städerna och resten utspridda över små samhällen och ödemark.
Det fanns ett stort behov av entreprenörskap och nyföretagande.
Regeringen lanserade ett riksomfattande program ”Australia – the enterprising nation”. Det vände sig till skolor från årskurs ett till universitet. Man ville stimulera företagsamheten hos barn och ungdomar, så att eget företagande skulle bli ett naturligt alternativ till anställning. Runt hela Australien togs mängder av lokala och regionala initiativ för att stimulera och uppmuntra företagsam ungdom.
Ett särskilt intressant projekt startade man i staden Adelaide på sydsidan vid Indiska Oceanen. Staden hade en dryg miljon invånare. De flesta vuxna i stan försörjde sig som anställda inom industri och hantverk. Nyföretagandet var lågt och man väntade på att ”någon skulle göra något” medan man själv satt på läktarens åskådarplats.
Värst besvärligt blev det för ungdomarna som var på väg ut på arbetsmarknaden. De hoppades att något större företag skulle flytta in och anställa många ungdomar. Men sådant händer inte så ofta – det är som och vänta på vackert väder.
Efter mycket diskuterande bestämde sig kommunen att tillsammans med arbetsförmedling, företagarföreningen, universitetet med flera att anordna en kvalificerad projektledarutbildning och erbjuda alla arbetslösa ungdomar att få delta i den.
Man slog sina kloka huvuden ihop och skissade på en halvårslång utbildning/träning med fokus på problemlösning, kreativitet, personlig utveckling, att driva projekt, presentationsteknik och marknadsföring. Man varvade föreläsningar i grupp med praktik på olika arbetsplatser.
Programmet var generellt och inte anpassat till någon viss bransch eller vissa personal-kategorier. Det övergripande målet var att stimulera deltagarnas handlingskraft och engagemang.
De studerande delades in i grupper om tre och tre som gjorde praktik tillsammans. Parallellt gick man ut med ett erbjudande till stans små och medelstora företag om att få använda en grupp om tre studenter som bollplank i företagets utveckling. Företag som ville utnyttja en studenttrio betalade en startavgift om 100 dollar. För det får man en kundanalys, en kundnyttabedömning, en framtidsanalys, möjlighet till IT-stöd med mera. Om företagetv ille fortsätta med en studentgrupp fick man betala 100 dollar per vecka. Det gavs möjlighet för företagen att ta in studenter på praktik och provanställning.
Efter genomfört program erhöll deltagarna ett projektledarcertifikat att lägga till sitt CV som ökade chansen att få jobb.
Tommy Jansson är utvecklingskonsult från Nyköping. Han medverkar som fristående krönikör i SN.