Valvakan hos de tyska Socialdemokraterna är en talande illustration.
Djupa sociala klyftor ger näring åt missnöje med livet och makten, den lokala såväl som den nationella. Lägg därtill känslan att makten inte är att lita på. Att makten inte vill allas väl, utan främst ser till de sina: Tidöregeringens skattepolitik är övertydlig i resursfördelning – mer till de som har, övriga blir utan. Välfärdsindex i Nyköping pekar åt samma håll, både i siffror och mentalt: ett statiskt klassamhälle.
Uppgivenhet. Missnöjespartiet Sverigedemokraterna har växt mycket starkt i Sverige, och i Nyköping. I Tyskland fördubblades SD:s systerparti högernationalistiska AfD (Alternativ för Tyskland) sina röster i söndagens val.
De tyska Socialdemokraterna (SPD) hade inga verksamma idéer hur de djupa sociala och ekonomiska klyftorna i Tyskland ska minska. De gick till val på hopp om stöd för klassisk socialdemokratisk retorik, men förtroendekapitalet var förbrukat och partiet hamnade, skamset, på tredje plats efter vinnarna, högerpartiet CDU/CSU. AfD tog en klar andra plats. AfD:s starkaste stöd finns främst i den östra delen av landet, i det gamla DDR, de fem östra delstaterna.
Tyskarna valde bort S. Det går att förstå varför.
Här finns det tyska klassamhällets stora grupper av människor som ses över axeln av makten. De må gälla tillgången på arbete, utbildning, hälso- och sjukvård, bostäder: Allt som handlar om värdiga förhållanden för medborgarna.
Här odlas tyskheten i sin allvarligaste form, grundad på ras, språk, kultur och historia. Här skapas sedan årtionden lokala högernationalistiska samhällen som odlar och lever det ”urtyska”: Völkische Bewegung (den folkliga rörelsen). Völkisch är en viktig del i AfD:s verksamhet och politik: föraktet för den andre, för de oliktänkande, för invandrarna.
Kristdemokraterna och Friedrich Merz vann valet.
Jag ställde frågor. Wolfgang i den gamla svenskstaden Greifswald, i delstaten Meklenburg-Vorpommern: ”Muren i huvudet är nog borta hos de flesta av oss i östra Tyskland. Vad det handlar om är svek och särbehandling. Det är visserligen mer än 30 år sedan landet formellt enades, men skillnaderna mentalt, kulturellt och inte minst ekonomiskt är tunga att bära.”
Jette i Frankfurt an der Oder: ”Fattigdom och bitterhet. Det känns in i märgen. Varför ömmar staten för flyktingar men ser oss över axeln? Det handlar om rättvisa och likvärdighet. CDU och SPD bryr sig inte. AfD talar för oss.”
Tänk till!
Lästips:
Stig Dagerman: Tysk höst
Günter Grass: Mitt århundrade
Nyköpings kommuns välfärdsindex.
Ulf-Göran Widqvist, (S) är författare och småföretagare. Han medverkar som fristående krönikör i SN.